319 kWh solel under augusti

Med 19,8 kWh de två senaste dagarna i augusti blev det 319,33 kWh (95 kWh/kW) under månaden och årets augusti kravlade sig därmed upp på tredje plats i jämförelse med tidigare års augustimånader. 334 kWh, 316 kWh och 356 kWh blev det under augusti åren 2011-2013.

Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh, men i år blev juli bäst med nya månadsrekordet 451,5 kWh (134,4 kWh/kW).. På årsbasis kan solinstrålningen variera ungefär ±10% mellan olika år och för enskilda månader betydligt mer. Det kan därför variera mellan olika år vilken månad som ger mest solel.

Bästa dag under augusti var den 8 augusti med 15,81 kWh (4,7 kWh/kW). Det är långt ifrån vår rekorddag, som var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). De kortare dagarna gör sig gällande under augusti.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 117 kWh/kW, hela 24%! mer än hemma oss så vi tappar en hel del på grund av vår takskuggning…

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (41 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan augusti 2013 och augusti 2014.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2013 och augusti 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2013 och augusti 2014.

Solcellsägarna går miste om miljoner per år – uppdatering

För ett år sedan skrev jag inlägget ”Solcellsägarna går miste om miljoner per år” apropå att så få solcellsanläggningar hade ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat den 1 juli 2013. De hade glädjande nog ökat till 853 den 28 augusti 2014. Det betyder att solcellsanläggningar svarade för 25% av de totalt 3419 som var godkända för tilldelning av elcertifikat. MEN, egentligen borde denna siffra vara nästan 50%.

Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Elcertifikat utfärdas för 3-5 miljarder per år. Systemet är planerat att pågå till 2035. Det är därför en brist att systemet inte anpassas till småskaliga elproducenter, så att även alla solcellsanläggningar kan var med i systemet eftersom de i framtiden kommer att vara i majoritet av antalet anläggningar i elcertifikatsystemet.

Enligt Energimyndighetens månadsrapport för juni 2014 hade 2 664 beviljats investeringsstöd för solceller, räknat sedan juli 2009. Av dessa hade 1859 fått stödet utbetalt. Sedan rapporten skrevs har ytterligare anläggningar byggts och statistiken släpar nog efter lite grann eftersom man ansöker om utbetalning efter det att installationen är klar. Det byggdes även solcellsanläggningar före juli 2009, det finns 129 stycken i Solelprogrammets databas. Det finns även ett okänt antal anläggningar som byggts utan investeringsstöd. Det går därför inte att ange någon exakt siffra på hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i drift i Sverige idag. Men låt säga att det är ca 2 200 – 2 500. Om alla dessa skulle vara anslutna till elcertifikatsystemet skulle andelen solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet vara 46-49% istället för dagens 25%.

Den installerade effekten för de 853 solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet är 17,487 MW. De fem siffrornas noggrannhet är överdriven. I statistiken har Energimyndigheten inte tagit med några decimaler för den installerade effekten, vilket gör att exempelvis vår solcellsanläggning på 3,36 kW är registrerad som 3 kW. Av anläggningarna uppges 658 (77%) tillhöra privatpersoner. 469 (55%) av anläggningarna hade en effekt på högst 10 kW, med en totalt installerad effekt på 2,9 MW, och det är troligt att de allra flesta av dem bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Låt säga att överskottet i genomsnitt är 50% av solelproduktionen. Det skulle betyda att man går miste om elcertifikat för 1,45 MW, motsvarande ca 1 300 MWh och lika många elcertifikat, om man antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW.

Enligt den statistik som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, sammanställer inom IEA PVPS Task 1 fanns 34,7 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Under 2013 ökade de med 17,9 MW. Om vi antar att det kommer att bli en något större ökning i år bör det vara närmare 50 MW nätanslutna solcellanläggningar idag. Det skulle betyda att 32 MW (64%) inte är anslutna till elcertifikatsystemet idag. Om vi antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW skulle dessa 32 MW producera 28 800 MWh, motsvarande lika många elcertifikat.

Medelpriset för elcertifikat har under senaste året varit 198,64 kr, exklusive moms, enligt Svenska Kraftnäts statistik på sidan Cesar. Det skulle ge ett värde på 6 miljoner för de ca 28 8000 + 1 300 = ca 30 000 elcertifikat per år som solcellsägarna i Sverige går miste om i dagsläget.

Det jag skrev i fjolårets inlägg om varför så ansöker om elcertifikat gäller fortfartande, med tillägget att den nya elcertifikatmätaren som Egen El lanserade för någon vecka sedan är en ljusning.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat*. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen. Alternativt skulle man kunna använda någon slags schablon, typ 900 kWh/kW eller en uppskattning med hjälp av den uppmätta överskottselen som matas in till nätet.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras.

* OBS! Den timmätning som krävs för elcertifikat görs med en annan elmätare än den som nätägaren har i uttagspunkten för mäta köpt el och överskottsel inmatad till nätet. Har förstått att en del blandar ihop dessa mätningar. Elmätaren för elcertifikat måste sitta direkt efter solcellsanläggingen innan någon solel använts i byggnaden om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion och inte bara för överskottet som mäts i uttagspunkten av nätägaren. Den kommer därför i ett småhus att sitta på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät, där det är småhusägaren som äger och får bekosta installation av elmätaren och mätabonnemanget. Nätägarens ansvar slutar i uttagspunkten där din vanliga elmätare sitter. Om man skulle ta bort kravet på timmätning för elcertifikat skulle det alltså inte alls påverka den timmätning som nätägaren gör i uttagspunkten.

Vad kan du göra?

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Gör det nu!

Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Att elcertifikatsystemet inte hänger med i utvecklingen mot allt fler små privata elproducenter illustreras av att informationen om elcertifikat och formuläret för ansökan om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten ligger under rubriken ”Företag” trots att 30% av alla som är godkända för elcertifikat är privatpersoner…

Kortfattad statistik elcertifikat

Sedan starten av elcertifikatsystemet 2003 hade 168,4 miljoner elcertifikat till ett värde av 38 miljarder utfärdats till och med juli i år. Vid beräkning av värdet använde jag årsmedelpriser. Av dessa hade 13 023 stycken till ett värde av 3 miljoner utfärdats till solcellsanläggningar.

Av de utfärdade elcertifikaten har sedan starten 57,4% utfärdats till biomassa och biogas, som ligger i särklassig topp. Därefter kommer vind (24,6%), vatten (14,3%), torv (3,7%) och sol (0,008%).

Marknadspriserna för elcertifikat har varierat över tiden. Priserna toppade 2008-2010, men har sedan dess gått tillbaka kraftigt. I kombination med sjunkande elpriser på spotmarknaden har det väsentligt försämrat lönsamheten för vindkraft. En sidoeffekt av detta, i kombination med kraftigt sjunkande priser på solceller under senare år, är att flera blir nyfikna på möjligheterna med solenergi.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät - Cesar.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät – Cesar. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Augustireaktion efter solelrekord i juli

299,54 kWh hittills under augusti. 334 kWh, 316 kWh och 356 kWh har det blivit under augusti åren 2011-2013. Halvmulet väder förutspås under helgen så det kan väl bli så där 15 kWh till under augusti. Augusti kommer därmed att landa runt vårt tidigare lägstavärde för augusti.

I sommar får vi glädja oss att juli blev en toppenmånad med nytt månadsrekord för oss.

Vad kostar solceller – uppdatering 20140828

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Den senaste jämförelsen gjordes den 19 maj 2014. Hänt sedan dess:

  • Mälarenergi anger inte längre priserna på sin hemsida.
  • Övriga är oförändrade.

Vid uppdateringen i maj hade Bixia sänkt priset och Kraftringen höjt priset, övriga var oförändrade. Sedan februari i år är därmed priserna oförändrade hos de flesta. Lägstapriserna för kinesiska moduler som säljs till EU sänktes i april från 0.56 Euro/W till 0.53 Euro/W, men den sänkningen verkar alltså inte ha slagit igenom på elbolagens systempriser.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ca 1 000 – 4 000 kr/kW (5-15% av systempriset). Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden, se inlägget ROT-avdrag för installation av solceller från 1 juli i år.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet för en nyckelfärdig anläggning är 17 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för paket på 8, 12 eller 15 kW från Bixia om man bor inom 4 mils radie från Katrineholm eller Linköping. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Så det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna pris. Exempelvis skriver Vattenfall ”Kostnad för resa och transport tillkommer beroende på var i landet du bor.”
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Klicka på diagrammet nedan för att se det i full skala.

PS 2/9. Hörde idag att vid offentliga upphandlingar där konkurrensen är mycket tuff ligger priserna på knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms = ca 13 500 kr/kW, inklusive moms.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Valmorot – Hatten av för Anna-Karin Hatt

Anna-Karin berättade på Ekot i morse och på hennes blogg ”Centerpartiet och Alliansen satsar mer på solelen” idag att de kastar in en valmorot för solcellsägarna.

Hatt lovar att om nuvarande regering vinner valet ska de

  • Satsa 50 miljoner kr i ytterligare investeringsstöd under 2015.
  • Från och med årsskiftet införa en skattesänkning på 60 öre/kWh för överskott av el som matas in till nätet. Detta är i enlighet med regeringens riksdagspropositionen i våras.
  • Höja budgeten för skattesänkningen från 8 miljoner kr per år till 25 miljoner kr per år.

Vad är då detta värt? Tja… det beror på valutgången.

50 miljoner extra i investeringsstöd är bra men varför stannade det där? Miljöpartiet har redan i april sagt att de vill ge 100 miljoner kr extra i investeringsstöd så Hatt borde ha synat det beloppet om hon varit taktisk, men finansminister Anders Borg kanske bromsade?

Jag tycker att man borde sänka bidragsnivån i investeringsstödet från dagens 35%. Om man skulle sänka till låt säga 20% skulle nästan dubbelt så  många kunna ta del av stödet, med oförändrad budget.

Hur stor budget behövs för skattereduktionen? Det lite knepiga är att det inte finns några offentliga data över hur mycket solel som matas in till nätet. Varje nätbolag för sig har koll, men det finns ca 170 nätbolag och jag har inte hört att branschen gjort någon sammanställning.

Då får vi göra en uppskattning. 34,7 MW nätanslutna solceller fanns vid utgången av 2013 enligt den sammanställning Johan Lindahl gjort inom arbetet i IEA PVPS Task 1. Låt säga att det har ökat till 50 MW vid kommande årsskifte. Om vi antar att de i genomsnitt producerar 900 kWh/kW blir det en energiproduktion på 31,2 GWh/år. Överskottet för en småhusägare rör sig typiskt om ca 50%, men för anläggningar på större byggnader är det lägre. Vissa större anläggningar skulle inte vara berättigade till skattereduktion eftersom det finns en begränsning på högst 100 A säkring eller vara begränsade till att skattereduktionen gäller för högst 30 000 kWh/år. Det finns också en begränsning i skattereduktionen på att det skulle vara maximalt så mycket el som man köper under ett kalenderår. Om vi räknar med att 40% är överskott som matas in till nätet och som skulle vara berättigat till skattereduktion, då rör det sig om 12,5 GWh/år = 12 500 000 kWh/år, vilket skulle göra att det krävs en budget på 7,5 miljoner kr för skattereduktionen under ett sådant år. Den förslagna budgetökningen skulle därmed räcka inte bara för nästa år utan för flera års kommande expansion av installerade solceller, vilket är bra.

Lite tragikomiskt är att Hatt (eller skribenten av texten) inte kan förklara på ett redigt sätt hur skattereduktionen är tänkt att fungera och det är inte första gången det hänt i hennes blogg. Om man som förslagsställare inte kan klart redogöra för sitt förslag kan man undra hur det blir för alla små elproducenter att förstå sig på skattereduktionen… I Hatts blogg blev det idag nämligen ett syftningsfel i texten:

”…få skatten sänkt med 60 öre/kWh när han eller hon sedan köper el från nätet de dagar när den egna produktionen inte räcker till”.

Skattereduktionen ska enligt regeringens proposition Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el från den 6 mars gälla för det överskott av exempelvis solel som matas in till nätet, inte för den el man köper från nätet som syftningen blev i texten. I propositionens sammanfattning beskrivs det så här ”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret…”

Vad kontrar oppositionspartierna med?

PS 28/8. Artikel i DN: Regeringen lovar mer pengar till solkraft, notis i SVD: Lovar mer pengar till solkraft och notis i Ny Teknik Lovar mer pengar till solkraft.

Ny elcertifikatmätare från Egen El

Reviderade text och diagram den 23 augusti. Insåg att jag skrivit fel i texten och i diagramtexten igår. Ursprungliga tanken var att jämföra med fallet där man får elcertifikat bara för överskottselen (utan kostnad), men jag hade gjort fel i text och diagramtexten. Modifierade därför texten och diagram. Hoppas att det blev rätt denna gång, känner mig inte helt i balans efter det att min fru Maria råkade ut för en hästolycka igår kväll och ligger på sjukhuset nu…

Egen El lanserade igår en elcertifikatmätare. En intressant produkt om man har lite större solelproduktion.

Här är några tips om saker att tänka på när det gäller Egen Els erbjudande.

Du kan idag utan någon extra kostnad för dig få elcertifikat för den överskottsel du matar in till nätet. Du är berättigad till elcertifikat även för den solel du använder själv. För detta har behövts att man själv bekostar installation av en elmätare placerad direkt efter solcellsanläggning och ett årligt inmatningsabonnemang. Priset för inmatningsabonnemanget har varit alltför högt för att det ska vara intressant för en villaägare att göra detta. Med Egen El:s elmätare kommer det i en annan dager om man har ett lite större överskott som matas in till nätet. Då kan man på ett billigare sätt än tidigare få elcertifikat för den el man använder själv. Notera att det alltså bara är för den el man använder själv som Egen Els elcertifikatmätare gör någon skillnad jämfört med dagens situation.

För vilka är det lönsamt?

Man kan få elcertifikat under 15 år och som längst till och med 2035. Låt oss anta att värdet på elcertifikaten kommer att vara som idag under de kommande 15 åren, ca 20 öre/kWh. Egen Els pris är 1900 kr, inklusive moms och frakt, till deras kunder och 2 900 kr för övriga. Installation av elmätaren måste göras av en behörig elektriker vilket innebär en kostnad om du inte själv råkar vara en behörig elektriker. Jag skulle uppskatta att detta kostar minst 1 000 kr (för resa och en timmes arbete) om man anlitar en elektriker för att göra installationen i efterhand. Om man gör det i samband med installationen av en solcellsanläggning blir det lite billigare. Dessutom tar Emulsionen, som utvecklat elmätaren, ut en årlig avgift för mätning, rapportering och support på 20% upp till 1000 kr i elcertifikatpris och 10% över 1000 kr i elcertifikatpris.

Diagrammen nedan visar återbetalningstid vid en installationskostnad på 1 000 kr och hur stor solelproduktion man måste ha vid olika installationskostnader för att investeringen ska gå plus minus noll efter 15 år, under förutsättning att man får elcertifikat under 15 år och under förutsättning att elcertifikatpriset har ett oförändrat nuvärde på 20 öre/kWh under dessa 15 år.

Slutsats

Det är en kreativ produkt och jag uppskattar Johan Ehrenbergs och produktutvecklarens framåtanda. Har man en solelproduktion på minst ca 1 800 kWh/år (kund Egen el) – ca 2 500 kWh/år (ej kund Egen El) tjänar man in produktköpet på mindre än 10 år om man inte har elcertifikat för sitt överskott som matas in till nätet tidigare. Om man redan har elcertifikat för sitt överskott som matas in till nätet idag ska man vid beräkning av lönsamhet att köpa en sådan här elcertifikatmätare titta på hur mycket solel man använder själv och hur mycket extra elcertifikat man får därmed.

Vi har en solcellsanläggning på 3,36 kW som producerar ca 2 700 – 3 000 kWh per år. Under de tre första driftåren matade vi in 52% i överskott till nätet och för dem får vi elcertifikat utan kostnad idag. I vårt fall är 48% (ca 1 300 – 1 450 kWh/år) av den totala solelproduktion som vi använder själva och det betyder att för vår del blir ingen vinst att installera en sådan här elcertifikatmätare för att även få elcertifikat för den solel som vi använder själva i huset. Så vi får nöja oss med att få elcertifikat utan kostnad för det överskott vi matar in till nätet.

MEN,  grundproblemet är att kravet att man måste ha timmätning för att få elcertifikat är ett helt onödigt och fördyrande. Elcertifikaten tilldelas per producerad MWh oavsett när i tiden produktionen har skett. Därför är timmätning ett meningslöst krav i detta sammanhang. För en liten solelproducent skulle en mätning per år vara fullt tillräcklig när det gäller tilldelning av elcertifikat istället för de 8760 mätvärden som behövs idag, varav ungefär hälften av mätvärdena är 0. Hur svårt kan det vara att ändra detta timmätningskrav för elcertifikat?

Historiska priser på elcertifikat

På Svenska Kraftnäts sida CESAR under ”Statistik elcertifikat” kan man hitta statistik över historiska priser för elcertifikat. Genomsnittpriset har under senaste året har varit 198,62 kr per elcertifikat (1 MWh) vilket motsvarar 19,86 öre/kWh.

Produktion av solel som behövs för att Egen Els elcertifikatmätare ska bli lönsam på de 15 år man får elcertifikat. Intäkten från elcertifikat är satt till 20 öre/kWh.

Produktion av solel som behövs för att Egen Els elcertifikatmätare ska bli lönsam på de 15 år man får elcertifikat. Intäkten från elcertifikat är satt till 20 öre/kWh.

Återbetalningstid Egen El elcertifikatmätare vid en installationskostnad på 1 000 kr.

Återbetalningstid Egen El elcertifikatmätare vid en installationskostnad på 1 000 kr.

Uppdatering av köpare av solel

Fick idag en uppdatera lista över köpare av solel från Johan Lindahl. Den finns inlagd under ”Köpare solel”.

Det är roligt att se dels att så många köper solel från små elproducenter dels att så många betalar så bra för solel.

Det mest uppseendeväckande i listan är dock att hela sju elbolag erbjuder nettodebitering!! I 7,5 år har vår regering i en riktig långbänk utrett frågan om nettodebitering utan att i nuläget ens ha ett färdigt förslag för nettodebitering eller dess motsvarighet. Regeringen borde intervjua de sju elbolagen för att höra hur de kan erbjuda något som enligt regeringen strider mot EU:s momsdirektiv men som finns eller har funnits i EU-länderna Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien i åtskilliga år. Exempelvis införde Danmark nettoavräkning redan 1998.

Elcertifikat

Innan du väljer köpare bör du kontrollera om de köper elcertifikat. Enligt tips jag fick 21/8 köper till exempel Skellefteå kraft inte elcertifikat och då förlorar man i dagsläget ca 20 öre/kWh i intäkt om man är godkänd för tilldelning av elcertifikat.

 

451 kWh solel under juli gav nytt månadsrekord!!

Juli månad gav 451,5 kWh (134,4 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med hela 69 kWh (18%) mer än under juni som gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det var även rejält bättre än vår bästa juli månad tidigare, som var ifjol med 417,0 (124,1 kWh/kW).

Det häftiga var att det dessutom blev vår bästa månad någonsin! Vår bästa månad tidigare var maj 2011 med 449,87 kWh (133,9 kWh/kW). Vi får väl se hur länge det nya månadsrekordet står sig. Med en lika solig månad under maj som under juli i år ryker månadsrekordet… Juni har svårare att konkurrera om månadsrekordet eftersom den är en dag kortare.

Under juli köpte vi 214 kWh el och matade in 278 kWh (62% av solelproduktionen) överskottsel till nätet. Vi använde därmed 214 + (451,5-278) = 387,5 kWh el under juli. Vi producerade 64 kWh mer än vi använde och blev ett plushus under juli månad. Yeah…

Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh, men i år har juni och juli båda varit bättre än maj. På årsbasis kan solinstrålningen variera ungefär ±10% mellan olika år och för enskilda månader betydligt mer. Det kan därför variera mellan olika år vilken månad som ger mest solel.

Bästa dag under juli var den 4 juli med 18,93 kWh (5,6 kWh/kW). Det är långt ifrån vår rekorddag, som var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Detta beror på att den höga lufttemperaturen under juli gav höga solcelltemperaturer som därmed sänkte modulernas effekt, vilket kompenserats av att det var lite molnighet.

Ser att för forskningssystemen på hustaket i MW-parken utanför Västerås var celltemperaturen som mest 68°C under juli. Det är 43°C över den temperatur på 25°C som används när man mäter märkeffekten vid ”Standard Test Conditions”. Våra modulers effekt minskar med 0,3% per ökad grad i celltemperatur vid en given solinstrålning. Normalvärdet för kristallina kiselbaserade solcellsmoduler är -0,45%/°C.

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan juli 2013 och juli 2014.

PS 11/8. Tittade på data för forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 158 kWh/kW, 18% mer än hemma oss så vi tappar en hel del på grund av vår skuggning.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2013 och juli 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2013 och juli 2014.

Juli är redan årets bästa solelmånad i Västerås

Med 16,76 kWh (5,0 kWh/kW) idag har vi totalt 384,6 kWh (114,5 kWh/kW) under juli månad. Detta är redan högre än juni månads 382,4 kWh som var den bästa månaden hittills i år. Med fem dagar kvar av juli är det också solklart att det kommer att bli vår bästa juli månad någonsin. Tidigare bästa julimånad under 2011-2013 var ifjol med 417,0 kWh (124,1 kWh/kW).

Under 2011-2013 har maj månad varit den bästa solelmånaden för oss, men i år blir det ett trendbrott. Vår bästa månad någonsin är maj 2011 med 449,87 kWh (133,9 kWh/kW). Vi behöver i snitt 13,1 kWh under resten av juli för att slå detta rekord. Detta är möjligt med lite väderflyt. Det hela hänger på när det förutspådda regnet under veckan kommer, några timmar hit eller dit för regnet kan avgöra om det blir rekord eller inte…

Sunny Portal finns driftdata för vår solcellsanläggning.

Juli blir årets solelmånad

215,85 kWh (64 kWh/kW) hittills under juli. Med det soliga väder som förutspås närmaste drygan veckan är det i stort sett klart att juli blir årets bästa solelmånad, åtminstone i Västeråstrakten. Hos oss har maj varit bäst 2011-2014. Men i år är hittills juni bäst med 382,4 kWh (114 kWh/kW), men allt talar nu för att juli blir årets månad!

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.