Uppdatering av köpare av solel

Fick idag en uppdatera lista över köpare av solel från Johan Lindahl. Den finns inlagd under ”Köpare solel”.

Det är roligt att se dels att så många köper solel från små elproducenter dels att så många betalar så bra för solel.

Det mest uppseendeväckande i listan är dock att hela sju elbolag erbjuder nettodebitering!! I 7,5 år har vår regering i en riktig långbänk utrett frågan om nettodebitering utan att i nuläget ens ha ett färdigt förslag för nettodebitering eller dess motsvarighet. Regeringen borde intervjua de sju elbolagen för att höra hur de kan erbjuda något som enligt regeringen strider mot EU:s momsdirektiv men som finns eller har funnits i EU-länderna Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien i åtskilliga år. Exempelvis införde Danmark nettoavräkning redan 1998.

Elcertifikat

Innan du väljer köpare bör du kontrollera om de köper elcertifikat. Enligt tips jag fick 21/8 köper till exempel Skellefteå kraft inte elcertifikat och då förlorar man i dagsläget ca 20 öre/kWh i intäkt om man är godkänd för tilldelning av elcertifikat.

 

451 kWh solel under juli gav nytt månadsrekord!!

Juli månad gav 451,5 kWh (134,4 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med hela 69 kWh (18%) mer än under juni som gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det var även rejält bättre än vår bästa juli månad tidigare, som var ifjol med 417,0 (124,1 kWh/kW).

Det häftiga var att det dessutom blev vår bästa månad någonsin! Vår bästa månad tidigare var maj 2011 med 449,87 kWh (133,9 kWh/kW). Vi får väl se hur länge det nya månadsrekordet står sig. Med en lika solig månad under maj som under juli i år ryker månadsrekordet… Juni har svårare att konkurrera om månadsrekordet eftersom den är en dag kortare.

Under juli köpte vi 214 kWh el och matade in 278 kWh (62% av solelproduktionen) överskottsel till nätet. Vi använde därmed 214 + (451,5-278) = 387,5 kWh el under juli. Vi producerade 64 kWh mer än vi använde och blev ett plushus under juli månad. Yeah…

Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh, men i år har juni och juli båda varit bättre än maj. På årsbasis kan solinstrålningen variera ungefär ±10% mellan olika år och för enskilda månader betydligt mer. Det kan därför variera mellan olika år vilken månad som ger mest solel.

Bästa dag under juli var den 4 juli med 18,93 kWh (5,6 kWh/kW). Det är långt ifrån vår rekorddag, som var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Detta beror på att den höga lufttemperaturen under juli gav höga solcelltemperaturer som därmed sänkte modulernas effekt, vilket kompenserats av att det var lite molnighet.

Ser att för forskningssystemen på hustaket i MW-parken utanför Västerås var celltemperaturen som mest 68°C under juli. Det är 43°C över den temperatur på 25°C som används när man mäter märkeffekten vid ”Standard Test Conditions”. Våra modulers effekt minskar med 0,3% per ökad grad i celltemperatur vid en given solinstrålning. Normalvärdet för kristallina kiselbaserade solcellsmoduler är -0,45%/°C.

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan juli 2013 och juli 2014.

PS 11/8. Tittade på data för forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 158 kWh/kW, 18% mer än hemma oss så vi tappar en hel del på grund av vår skuggning.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2013 och juli 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2013 och juli 2014.

Juli är redan årets bästa solelmånad i Västerås

Med 16,76 kWh (5,0 kWh/kW) idag har vi totalt 384,6 kWh (114,5 kWh/kW) under juli månad. Detta är redan högre än juni månads 382,4 kWh som var den bästa månaden hittills i år. Med fem dagar kvar av juli är det också solklart att det kommer att bli vår bästa juli månad någonsin. Tidigare bästa julimånad under 2011-2013 var ifjol med 417,0 kWh (124,1 kWh/kW).

Under 2011-2013 har maj månad varit den bästa solelmånaden för oss, men i år blir det ett trendbrott. Vår bästa månad någonsin är maj 2011 med 449,87 kWh (133,9 kWh/kW). Vi behöver i snitt 13,1 kWh under resten av juli för att slå detta rekord. Detta är möjligt med lite väderflyt. Det hela hänger på när det förutspådda regnet under veckan kommer, några timmar hit eller dit för regnet kan avgöra om det blir rekord eller inte…

Sunny Portal finns driftdata för vår solcellsanläggning.

Juli blir årets solelmånad

215,85 kWh (64 kWh/kW) hittills under juli. Med det soliga väder som förutspås närmaste drygan veckan är det i stort sett klart att juli blir årets bästa solelmånad, åtminstone i Västeråstrakten. Hos oss har maj varit bäst 2011-2014. Men i år är hittills juni bäst med 382,4 kWh (114 kWh/kW), men allt talar nu för att juli blir årets månad!

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Soligare än normalt i söder under första halvåret

SMHI mäter den globala (totala) solinstrålningen på 17 platser i Sverige. 6 av stationerna ligger i norra halvan av Sverige och resterade i södra halvan. Stationerna har varit igång olika länge och därför finns inte statistik för normalperioden 1961-1990 för alla stationer. Exempelvis startade Storlien-Visjövalen och Hoburg under 2013.

Under första halvåret 2014 var solinstrålningen högre än under normalperioden 1961-1990 vid mätstationerna söder om Mälardalen och lägre än under normalperioden från Mälardalen och norrut, undantaget Luleå, se nedanstående tabell.

I topp ligger som väntat Hoburg och Visby på Gotland, som enligt SMHI:s solinstrålningskarta är det landskap som har högst solinstrålning i Sverige. Bäst jämfört med normalperioden var Växjö med +8,7% och Göteborg med +8,6% över normalperiodens värden. I andra änden låg Östersund med -6,9%. Man kan se att relativt korta avstånd mellan olika orter kan ge signifikanta skillnader i solinstrålning. Eftersom stationsnätet är relativt glest, speciellt i norra halvan av Sverige, kan lokala variationer göra att solinstrålningen är högre eller lägre än den närmaste mätstationen. Generellt är det bra att bo nära kusterna jämfört med en bit in i landet, vilket illustreras av att Svenska Högarna hade 11% mer solinstrålning än Stockholm under första halvåret.

Tittar man på enskilda månader blir variationerna jämfört med normalperioden mycket större, se tabellen här nedan. Där ser man att april var en mycket bra månad över nästan hela landet och att det var främst den månaden som drog upp solinstrålningen för första halvåret över normalperiodens medel eftersom exempelvis både maj och juni hade lägre solinstrålning än normalt i Visby.

Soltimmar

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Oavsett hur stor solinstrålningen varit under en timme räknas det som en soltimme så länge den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Utbyte

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet (kWh/kW) från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Klicka på tabellerna för att se dem i större skala.

PS 11/7. Såg att Bixia i pressmeddelandet ”255 soltimmar i juni – kan ge 560 miljoner kilowattimmar solel” använt soltimmar för att beräkna utbytet under juni. Det är en olämplig metod eftersom antalet soltimmar inte säger någonting om hur stor solinstrålningen varit räknat i energi (kWh) under månaden. SMHI:s soltimmar talar bara om under hur många timmar den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Oavsett om det varit 120 W/m2 eller exempelvis 500 W/m2 under en timme blir det en soltimme. Luleå hade 60% fler soltimmar än Stockholm under juni, men den instrålade solenergin (globalstrålningen) var bara 18% högre, så det kan bli rejält fel om man tänker i termer av soltimmar istället för instrålad energi. Bixias resultat motsvarar att man antar ett utbyte på 125 kWh/kW under juni månad, vilket är rimligt för en oskuggad anläggning med någorlunda bra orientering.

Den verkningsgraden på 15% som Bixia nämner är modulverkningsgraden och den påverkar ytan av solcellsanläggningen, men inte utbytet per installerad kW. Verkningsgraden är för övrigt ca 11-12% för ett oskuggat system med bra orientering om man räknar på andel av solinstrålningen som blir el.

Globalstrålning under första halvåret 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Globalstrålning under första halvåret 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990. Nord-Koster och Tarfala ej medtagna eftersom data fattades för en månad. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-juni 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Globalstrålning januari-juni 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

ROT-avdrag för installation av solceller

I brist på investeringsstöd kan en möjlighet vara att utnyttja så kallat ROT-avdrag.

ROT-arbete

Skattereduktion med halva arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller.  Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller. Skatteverket skriver under ”exempel på ROT-arbete”:

SOLPANELER
Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

Skatteverket anger också att ”Skattereduktion för husarbeten medges med halva arbetskostnaden för husarbete men högst 50 000 kr per person och år.”

Du kan inte få skattereduktion för arbete som du själv har utfört hos dig själv och du kan inte heller få skattereduktion för sådant husarbete som närstående har utfört hos dig. Skattereduktionen för husarbete räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Mer info finns i Skatteverkets broschyr ”Skattereduktion för husarbete”.

Hur stort blir ROT-avdraget?

Jag tittade i kväll på information från de 10 företag som ingick i den prisjämförelse jag redovisade i inlägget ”Vad kostar solceller”, den 19 maj 2014. Systempriserna är oförändrade sedan dess hos alla företagen. Bauhaus, Din El, Eskilstuna Energi och Miljö, Fortum och Upplands Energi gav ingen uppgift om ROT-avdrag. Kraftringen angav bara att rotavdrag var ”upp till 10 % av totalkostnaden” och det var därför ingen användbar uppgift i min jämförelse. Ett tips till alla företag är att ange hur stort ROT-avdrag som är möjligt i kronor på era webbsidor.

Det möjliga ROT-avdrag för de fyra kvarvarande angavs till motvarande 917 – 4 000 kr/kW för solcellssystem som var 2-15 kW stora. ROT-avdraget motsvarade 5,2%-15% av systempriset vilket betyder att de fyra företagen uppskattade arbetskostnaden till 10-30% för ett standardsystem. Det var därmed en överraskande stor spridning i de uppgifter företagen ger om möjliga ROT-avdrag, även med hänsyn tagen till att arbetskostnadens andel bör öka med minskande systemstorlek.

Jag har i alla fall tolkat det som att de uppgifter man angett är den faktiska kostnadsminskningen i kronor på grund av ROT-avdraget.  Företagen uttrycker sig lite olika på sina webbsidor: ”Möjligt ROT-avdrag” (2 stycken), ”Rotberättigad arbetskostnad” och ”inkluderat ROT-avdrag”. Alla företag anger ROT-avdragen som cirkapriser. Denna uppgift har jag sedan använt för att beräkna ROT-avdraget per kW respektive andel av totalpriset för systemet. Se nedanstående diagram, klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag i procent av systempriset.

ROT-avdrag i procent av systempriset.

382 kWh solel under juni

Juni månad gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med knappt 10 kWh mer än maj som gav 372,0 kWh (110,7 kWh/kW) och juni gav även mer än aprils 357,0 kWh (106,3 kWh/kW). Bästa junimånad var 2011 med 441,8 kWh (131,5 kWh/kW) och den tidigare lägsta 396,3 kWh (117,9 kWh/kW). Årets juni var alltså den junimånad med lägst utbyte hittills, drygt 13% lägre än tidigare bästa månad. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. I år har juli en god chans att bli årets bästa månad. Två år av tre under 2011-2013 har juli varit bättre än juni hemma hos oss.

Bästa dag under juni var den 14 juni med 20,53 kWh (6,1 kWh/kW). Det är den näst bästa dagen någonsin! Endast en majdag och fyra tre junidagar har tidigare passerat 20 kWh. Rekordagen var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi fick 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet ”Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 637,7 kWh (132,9 kWh/kW) respektive 603,9 kWh (125,8 kWh/kW). Det gör 5,6% högre utbyte under juni månad för vid 19 graders lutning jämfört med 41 graders lutning. Beräkningsprogrammet PVGIS förutspår 5% skillnad. Bra överensstämmelse mellan teori och praktik!

Båda systemen i MW-parken enligt ovan har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 12% under juni på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Lägger in diagram med en jämförelse per dygn mellan juni 2013 och juni 2014 lite senare.

Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

Jens Holm, V, hade ställt en interpellation (= en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till statsråd) om nettodebitering till energiminister Anna-Karin Hatt, C. Denna debatterades i morse av finansminister Anders Borg, M, och Jens Holm.

Holm hade ställt frågorna:

  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att säkerställa att småskaliga producenter får ordentligt betalt för det överskott de levererar?
  • Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?
  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att också de som äger sin egen elproduktion via andelsägande ska ingå i det kommande stödsystemet?

Anders Borg sade att man inte är beredd att föreslå några förändringar för att ta med andelsägande i regeringens förslag om skattereduktion. Borg var också helt avvisande till nettodebitering. Han menade att frågan var väl prövad (utan att närmare förklara i vilket sammanhang) och var mycket tydlig med att det strider mot EU:s momsdirektiv. Han menade att om andra länder har nettodebitering bryter de mot detta direktiv. Han hänvisade till att det finns domar i EU-domstolen att man inte får kvitta omsättningar mot varandra. Lägg på minnet att Borg sade ”Något nettodebiteringssystem kommer vi inte att få i Sverige.”

Jens Holm förde fram att andra länder som Danmark, Nederländerna och Belgien har nettodebitering och menade att det går om man vill, men att han hade känslan av att Borg inte vill ha nettodebitering. Holm saknade ett tyngre argument för att slå hål på Borgs retorik, så jag får nog säga att Borg tog denna rond.

Behållningen av dagens interpellationsdebatt om nettodebitering tycker jag var att Borg lovade att tillskriva EU:s skattekommissionär Argilas Semeta och fråga om nettodebitering är förenligt med EU:s momsdirektiv. Han skulle också nämna EU:s andra länder som har nettodebitering. Det kan finnas anledning att ställa denna fråga igen till EU eftersom den utredning om nettodebitering som kom i juni 2013 enligt uppgift vid en förfrågan inte kunnat namnge den muntliga EU-källa man hade för ställningstagandet att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv, vilket minst sagt var förvånande.

Kan nämnas att den som skrivit Borgs inledningsanförande hade gjort en groda. I Borgs manus stod nämligen att vindkraft ökat från 998 TWh till 9800 TWh under alliansens regim. Det ska vara GWh, det blev fel på en faktor 1 000 i manuset. Detta skrivfel hade ingen betydelse för debatten, men det visar väl att elfrågor inte är helt lätta att greppa för våra politiker. Det är mycket få ingenjörer som är riksdagsledamöter. Ny Teknik fick det till 15 stycken i oktober 2010 (varav två inte hade avslutat sina utbildningar).

V, MP och S behöver läsa på ytterligare om nettodebitering för att kunna bemöta alliansen med skarpare argument. Man bör i detalj studera de regelverk för nettodebitering som finns eller har funnits i Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien. En viss vägledning kan vara EPIA:s ”Net-metering and self-consumption schemes in Europe”, från 2013-09-30. Man får dock tänka på att villkoren i olika länder kan ha ändrats sedan den presentationen gjordes.

Man bör också ha i åtanke att det är en viss skillnad på nettomätning och nettodebitering. Om man bokstavligt talat med ”net metering” menar nettomätning finns bara ett mätvärde och då finns inget värde för inmatad överskottsel till nätet som moms skulle kunna baseras på. Med det är inte alltid man menar nettomätning bokstavligt talat när man säger ”net metering”. Därför borde man nog gå till grunden för att se hur de olika regelverken är utformade i de länder som har ”net metering”. I Sverige är nettomätning inte tillåten, utan alla elmätare har olika räkneverk för in- och utgående el. De svenska elbolag som har nettodebitering får därför beräkna skillnad mellan ut- och ingående el innan man gör debiteringen. Ja, det finns några elbolag i Sverige som på eget bevåg genomfört nettodebitering…

Här är lite lästips om Danmark och om ett EU-projekt om ”net metering”.

Danmark har nettoavräkning per timme

Boligkontoret i Danmark skriver följande om Danmarks nettoavräkning. Där står (min fetmarkering):

Hvad er nettoafregning?
Boligafdelingen kan på timebasis fratrække sin egen strømproduktion fra det samlede forbrug i samme time (inkl. forbrug i private lejemål).
Økonomisk betyder det, at lejerne undgår at betale moms og afgifter for den el, boligforeningen selv producerer. Heraf betegnelsen ”nettoafregning”.
Producerer solcelleanlægget mere strøm end I benytter, sælges strømmen til det fælles elnet.

Danmark har alltså idag nettoavräkning per timme, vilket jag berättat om tidigare i inlägg från 29 april 2013. Tidigare hade Danmark nettoavräkning på årsbasis upp till 6 kW installerad effekt, vilket man började med redan 1998, se inlägg från 22 mars 2012. Lägg speciellt märke till att Peter Ahm, Danmark, på min fråga om det inneburit några problem mot EU:s direktiv, svarade att

The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes.”

Hur har Danmark kommit undan med sin nettoavräkning under 16 år(!!) om detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv?

Wikipedia: ”Avräkning är det begrepp som används för den process där energivolymer fastställs, kvalitetssäkras (valideras) och prissätts för att därefter ligga till grund för fakturering.”

Notera att den svenska timmätningen inte är något nettomätning per timme. Vi kan hemma hos oss köpa och sälja el under samma timme (med olika priser på köpt och såld el), dock ej samtidigt eftersom vår elmätare gör en summering över alla tre faserna. Om man har en sann 3-fas elmätare, som inte summerar över faserna, skulle man till och med kunna sälja och köpa el samtidigt på de olika faserna.

Intressant är projektet “Promotion of PV energy through net metering optimization”,

”with the Acronym PV-NET, is co-financed by the European Regional Development Fund through the transnational cooperation programme MED.”

Om nu ”net metering” skulle strida mot EU:s momsdirektiv kan man tycka att det är bortkastade pengar för EU att finansiera ett projekt om ”net metering”.

Spännande framtid

Det är utmärkt att våra folkvalda politiker diskuterar dessa frågor som intresserar ägarna av de 2 miljoner småhus som finns i Sverige. Ända bättre vore det om man efter snart 7,5 års utredande och diskuterande kunde komma till skott i frågan. Vi väntar med spänning på vad som kommer att hända de följande månaderna. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu…

PS. De svenska utredningar som har gjorts är

  1. Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion. SOU 2008:13. 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara ”särskild utredare”. Utgiven 20 februari 2008. Kallas även ”nätanslutningsutredningen”. På s. 197 i rapporten står:
    ”Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner…” och på s. 200:
    ”Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.”
    Utredningens förslag skulle ha givit nettodebitering per månad.
  2. Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion – EIR 2010:23. Energimarknadsinspektionen. Regeringen gav den 21 december 2009 i 2010 års regleringsbrev Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka för‐ och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser. Publicerad 2010-11-26.
  3. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Regeringen förordnade kammarrättsrådet Rolf Bohlin att vara särskild utredare från och med den 2 maj 2012. Utredningen fick i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. I uppdraget ingick att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utredaren skulle dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utgiven 14 juni 2013. Regeringen överlämnade propositionen ”Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” till riksdagen den 6 mars 2014. I ett pressmeddelande den 10 juni 2014 meddelar Finansdepartementet:
    ”Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Nya statsstödsregler har nyligen beslutas av Kommissionen. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen vid tillämpning av dessa regler sannolikt inte kommer att godkänna skattereduktionen. Regeringen kommer därför att föreslå vissa justeringar i förslaget om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Ambitionen är att skattereduktionen ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015.”
Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Juni bästa solelmånad hittills i år

Juni är på väg att bli årets bästa solelmånad. 328,3 kWh (97,7 kWh/kW) hittills. Det behövs i snitt 8,75 kWh (2,6 kWh/kW) per dag under de återstående dagarna i juni för att skörden ska bli bättre än maj månads 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det ska inte vara något problem att få denna skörd. Juni månad har under 2011-2013 gett 396-441 kWh. Med tanke på väderprognosen finns ingen chans att det ska bli junirekord, så vi får nöja oss med att juni blir bästa månad hittills i år. Möjligheterna öppnar sig för juli ta titeln årets månad…

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Skattereduktionen i media idag och igår

Dagens Eko hade ett inslag i morse om skattereduktionen för överskottsel (ca 8 minuter in i inslaget). Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och energiminister Anna-Karin Hatt uttalade sig. Inga nyheter presenterades från regeringshållet.

En reporter från SVT hörde detta inslag och kontaktade mig i morse för en intervju. Som vanligt med radio och TV är det snabba ryck så klockan 10.00 gjordes intervjun utanför Mälardalens Högskola. Inslaget skulle sändas i SVT i kväll enligt reportern men jag hittade det inte när jag kollade SVT Play som hastigast i kväll. Min poäng var att hanteringen av frågan om nettodebitering som pågått i närmare 7,5 år utan att det finns ett användbart förslag har varit för långsam. Vi borde kunna bättre…

Det visade sig att inslaget tydligen kom dagen efter i Västmanlandsnytt ”Ingen skatterabatt för egen el”.

Göteborgs-Posten hade igår debattartikeln ”Rimliga villkor för solel får inte dröja längre”, undertecknad av Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och Solkompaniet, Svensk Solenergi, WWF, Telge Energi och Skellefteå Energi. De ville att riksdagen skulle rösta igenom liggande förslag om skattereduktion för privatpersoner (”hushållen”) i väntan på att man omformar texten i förslaget för företag. Fast regeringen har sagt att EU tyckte att man med nuvarande skrivning inte skulle kunna ta med de som redan har solceller installerade och sista dagen för omröstning i riksdagen är på torsdag (= orimligt kort tid att agera), så det verkade som att skribenternas förslag hamnade fel i tiden.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.