Juli blir årets solelmånad

215,85 kWh (64 kWh/kW) hittills under juli. Med det soliga väder som förutspås närmaste drygan veckan är det i stort sett klart att juli blir årets bästa solelmånad, åtminstone i Västeråstrakten. Hos oss har maj varit bäst 2011-2014. Men i år är hittills juni bäst med 382,4 kWh (114 kWh/kW), men allt talar nu för att juli blir årets månad!

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Soligare än normalt i söder under första halvåret

SMHI mäter den globala (totala) solinstrålningen på 17 platser i Sverige. 6 av stationerna ligger i norra halvan av Sverige och resterade i södra halvan. Stationerna har varit igång olika länge och därför finns inte statistik för normalperioden 1961-1990 för alla stationer. Exempelvis startade Storlien-Visjövalen och Hoburg under 2013.

Under första halvåret 2014 var solinstrålningen högre än under normalperioden 1961-1990 vid mätstationerna söder om Mälardalen och lägre än under normalperioden från Mälardalen och norrut, undantaget Luleå, se nedanstående tabell.

I topp ligger som väntat Hoburg och Visby på Gotland, som enligt SMHI:s solinstrålningskarta är det landskap som har högst solinstrålning i Sverige. Bäst jämfört med normalperioden var Växjö med +8,7% och Göteborg med +8,6% över normalperiodens värden. I andra änden låg Östersund med -6,9%. Man kan se att relativt korta avstånd mellan olika orter kan ge signifikanta skillnader i solinstrålning. Eftersom stationsnätet är relativt glest, speciellt i norra halvan av Sverige, kan lokala variationer göra att solinstrålningen är högre eller lägre än den närmaste mätstationen. Generellt är det bra att bo nära kusterna jämfört med en bit in i landet, vilket illustreras av att Svenska Högarna hade 11% mer solinstrålning än Stockholm under första halvåret.

Tittar man på enskilda månader blir variationerna jämfört med normalperioden mycket större, se tabellen här nedan. Där ser man att april var en mycket bra månad över nästan hela landet och att det var främst den månaden som drog upp solinstrålningen för första halvåret över normalperiodens medel eftersom exempelvis både maj och juni hade lägre solinstrålning än normalt i Visby.

Soltimmar

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Oavsett hur stor solinstrålningen varit under en timme räknas det som en soltimme så länge den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Utbyte

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet (kWh/kW) från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Klicka på tabellerna för att se dem i större skala.

PS 11/7. Såg att Bixia i pressmeddelandet ”255 soltimmar i juni – kan ge 560 miljoner kilowattimmar solel” använt soltimmar för att beräkna utbytet under juni. Det är en olämplig metod eftersom antalet soltimmar inte säger någonting om hur stor solinstrålningen varit räknat i energi (kWh) under månaden. SMHI:s soltimmar talar bara om under hur många timmar den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Oavsett om det varit 120 W/m2 eller exempelvis 500 W/m2 under en timme blir det en soltimme. Luleå hade 60% fler soltimmar än Stockholm under juni, men den instrålade solenergin (globalstrålningen) var bara 18% högre, så det kan bli rejält fel om man tänker i termer av soltimmar istället för instrålad energi. Bixias resultat motsvarar att man antar ett utbyte på 125 kWh/kW under juni månad, vilket är rimligt för en oskuggad anläggning med någorlunda bra orientering.

Den verkningsgraden på 15% som Bixia nämner är modulverkningsgraden och den påverkar ytan av solcellsanläggningen, men inte utbytet per installerad kW. Verkningsgraden är för övrigt ca 11-12% för ett oskuggat system med bra orientering om man räknar på andel av solinstrålningen som blir el.

Globalstrålning under första halvåret 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Globalstrålning under första halvåret 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990. Nord-Koster och Tarfala ej medtagna eftersom data fattades för en månad. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-juni 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Globalstrålning januari-juni 2013 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

ROT-avdrag för installation av solceller

I brist på investeringsstöd kan en möjlighet vara att utnyttja så kallat ROT-avdrag.

ROT-arbete

Skattereduktion med halva arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller.  Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller. Skatteverket skriver under ”exempel på ROT-arbete”:

SOLPANELER
Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

Skatteverket anger också att ”Skattereduktion för husarbeten medges med halva arbetskostnaden för husarbete men högst 50 000 kr per person och år.”

Du kan inte få skattereduktion för arbete som du själv har utfört hos dig själv och du kan inte heller få skattereduktion för sådant husarbete som närstående har utfört hos dig. Skattereduktionen för husarbete räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Mer info finns i Skatteverkets broschyr ”Skattereduktion för husarbete”.

Hur stort blir ROT-avdraget?

Jag tittade i kväll på information från de 10 företag som ingick i den prisjämförelse jag redovisade i inlägget ”Vad kostar solceller”, den 19 maj 2014. Systempriserna är oförändrade sedan dess hos alla företagen. Bauhaus, Din El, Eskilstuna Energi och Miljö, Fortum och Upplands Energi gav ingen uppgift om ROT-avdrag. Kraftringen angav bara att rotavdrag var ”upp till 10 % av totalkostnaden” och det var därför ingen användbar uppgift i min jämförelse. Ett tips till alla företag är att ange hur stort ROT-avdrag som är möjligt i kronor på era webbsidor.

Det möjliga ROT-avdrag för de fyra kvarvarande angavs till motvarande 917 – 4 000 kr/kW för solcellssystem som var 2-15 kW stora. ROT-avdraget motsvarade 5,2%-15% av systempriset vilket betyder att de fyra företagen uppskattade arbetskostnaden till 10-30% för ett standardsystem. Det var därmed en överraskande stor spridning i de uppgifter företagen ger om möjliga ROT-avdrag, även med hänsyn tagen till att arbetskostnadens andel bör öka med minskande systemstorlek.

Jag har i alla fall tolkat det som att de uppgifter man angett är den faktiska kostnadsminskningen i kronor på grund av ROT-avdraget.  Företagen uttrycker sig lite olika på sina webbsidor: ”Möjligt ROT-avdrag” (2 stycken), ”Rotberättigad arbetskostnad” och ”inkluderat ROT-avdrag”. Alla företag anger ROT-avdragen som cirkapriser. Denna uppgift har jag sedan använt för att beräkna ROT-avdraget per kW respektive andel av totalpriset för systemet. Se nedanstående diagram, klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag i procent av systempriset.

ROT-avdrag i procent av systempriset.

382 kWh solel under juni

Juni månad gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med knappt 10 kWh mer än maj som gav 372,0 kWh (110,7 kWh/kW) och juni gav även mer än aprils 357,0 kWh (106,3 kWh/kW). Bästa junimånad var 2011 med 441,8 kWh (131,5 kWh/kW) och den tidigare lägsta 396,3 kWh (117,9 kWh/kW). Årets juni var alltså den junimånad med lägst utbyte hittills, drygt 13% lägre än tidigare bästa månad. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. I år har juli en god chans att bli årets bästa månad. Två år av tre under 2011-2013 har juli varit bättre än juni hemma hos oss.

Bästa dag under juni var den 14 juni med 20,53 kWh (6,1 kWh/kW). Det är den näst bästa dagen någonsin! Endast en majdag och fyra tre junidagar har tidigare passerat 20 kWh. Rekordagen var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi fick 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet ”Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 637,7 kWh (132,9 kWh/kW) respektive 603,9 kWh (125,8 kWh/kW). Det gör 5,6% högre utbyte under juni månad för vid 19 graders lutning jämfört med 41 graders lutning. Beräkningsprogrammet PVGIS förutspår 5% skillnad. Bra överensstämmelse mellan teori och praktik!

Båda systemen i MW-parken enligt ovan har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 12% under juni på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Lägger in diagram med en jämförelse per dygn mellan juni 2013 och juni 2014 lite senare.

Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

Jens Holm, V, hade ställt en interpellation (= en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till statsråd) om nettodebitering till energiminister Anna-Karin Hatt, C. Denna debatterades i morse av finansminister Anders Borg, M, och Jens Holm.

Holm hade ställt frågorna:

  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att säkerställa att småskaliga producenter får ordentligt betalt för det överskott de levererar?
  • Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?
  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att också de som äger sin egen elproduktion via andelsägande ska ingå i det kommande stödsystemet?

Anders Borg sade att man inte är beredd att föreslå några förändringar för att ta med andelsägande i regeringens förslag om skattereduktion. Borg var också helt avvisande till nettodebitering. Han menade att frågan var väl prövad (utan att närmare förklara i vilket sammanhang) och var mycket tydlig med att det strider mot EU:s momsdirektiv. Han menade att om andra länder har nettodebitering bryter de mot detta direktiv. Han hänvisade till att det finns domar i EU-domstolen att man inte får kvitta omsättningar mot varandra. Lägg på minnet att Borg sade ”Något nettodebiteringssystem kommer vi inte att få i Sverige.”

Jens Holm förde fram att andra länder som Danmark, Nederländerna och Belgien har nettodebitering och menade att det går om man vill, men att han hade känslan av att Borg inte vill ha nettodebitering. Holm saknade ett tyngre argument för att slå hål på Borgs retorik, så jag får nog säga att Borg tog denna rond.

Behållningen av dagens interpellationsdebatt om nettodebitering tycker jag var att Borg lovade att tillskriva EU:s skattekommissionär Argilas Semeta och fråga om nettodebitering är förenligt med EU:s momsdirektiv. Han skulle också nämna EU:s andra länder som har nettodebitering. Det kan finnas anledning att ställa denna fråga igen till EU eftersom den utredning om nettodebitering som kom i juni 2013 enligt uppgift vid en förfrågan inte kunnat namnge den muntliga EU-källa man hade för ställningstagandet att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv, vilket minst sagt var förvånande.

Kan nämnas att den som skrivit Borgs inledningsanförande hade gjort en groda. I Borgs manus stod nämligen att vindkraft ökat från 998 TWh till 9800 TWh under alliansens regim. Det ska vara GWh, det blev fel på en faktor 1 000 i manuset. Detta skrivfel hade ingen betydelse för debatten, men det visar väl att elfrågor inte är helt lätta att greppa för våra politiker. Det är mycket få ingenjörer som är riksdagsledamöter. Ny Teknik fick det till 15 stycken i oktober 2010 (varav två inte hade avslutat sina utbildningar).

V, MP och S behöver läsa på ytterligare om nettodebitering för att kunna bemöta alliansen med skarpare argument. Man bör i detalj studera de regelverk för nettodebitering som finns eller har funnits i Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien. En viss vägledning kan vara EPIA:s ”Net-metering and self-consumption schemes in Europe”, från 2013-09-30. Man får dock tänka på att villkoren i olika länder kan ha ändrats sedan den presentationen gjordes.

Man bör också ha i åtanke att det är en viss skillnad på nettomätning och nettodebitering. Om man bokstavligt talat med ”net metering” menar nettomätning finns bara ett mätvärde och då finns inget värde för inmatad överskottsel till nätet som moms skulle kunna baseras på. Med det är inte alltid man menar nettomätning bokstavligt talat när man säger ”net metering”. Därför borde man nog gå till grunden för att se hur de olika regelverken är utformade i de länder som har ”net metering”. I Sverige är nettomätning inte tillåten, utan alla elmätare har olika räkneverk för in- och utgående el. De svenska elbolag som har nettodebitering får därför beräkna skillnad mellan ut- och ingående el innan man gör debiteringen. Ja, det finns några elbolag i Sverige som på eget bevåg genomfört nettodebitering…

Här är lite lästips om Danmark och om ett EU-projekt om ”net metering”.

Danmark har nettoavräkning per timme

Boligkontoret i Danmark skriver följande om Danmarks nettoavräkning. Där står (min fetmarkering):

Hvad er nettoafregning?
Boligafdelingen kan på timebasis fratrække sin egen strømproduktion fra det samlede forbrug i samme time (inkl. forbrug i private lejemål).
Økonomisk betyder det, at lejerne undgår at betale moms og afgifter for den el, boligforeningen selv producerer. Heraf betegnelsen ”nettoafregning”.
Producerer solcelleanlægget mere strøm end I benytter, sælges strømmen til det fælles elnet.

Danmark har alltså idag nettoavräkning per timme, vilket jag berättat om tidigare i inlägg från 29 april 2013. Tidigare hade Danmark nettoavräkning på årsbasis upp till 6 kW installerad effekt, vilket man började med redan 1998, se inlägg från 22 mars 2012. Lägg speciellt märke till att Peter Ahm, Danmark, på min fråga om det inneburit några problem mot EU:s direktiv, svarade att

The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes.”

Hur har Danmark kommit undan med sin nettoavräkning under 16 år(!!) om detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv?

Wikipedia: ”Avräkning är det begrepp som används för den process där energivolymer fastställs, kvalitetssäkras (valideras) och prissätts för att därefter ligga till grund för fakturering.”

Notera att den svenska timmätningen inte är något nettomätning per timme. Vi kan hemma hos oss köpa och sälja el under samma timme (med olika priser på köpt och såld el), dock ej samtidigt eftersom vår elmätare gör en summering över alla tre faserna. Om man har en sann 3-fas elmätare, som inte summerar över faserna, skulle man till och med kunna sälja och köpa el samtidigt på de olika faserna.

Intressant är projektet “Promotion of PV energy through net metering optimization”,

”with the Acronym PV-NET, is co-financed by the European Regional Development Fund through the transnational cooperation programme MED.”

Om nu ”net metering” skulle strida mot EU:s momsdirektiv kan man tycka att det är bortkastade pengar för EU att finansiera ett projekt om ”net metering”.

Spännande framtid

Det är utmärkt att våra folkvalda politiker diskuterar dessa frågor som intresserar ägarna av de 2 miljoner småhus som finns i Sverige. Ända bättre vore det om man efter snart 7,5 års utredande och diskuterande kunde komma till skott i frågan. Vi väntar med spänning på vad som kommer att hända de följande månaderna. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu…

PS. De svenska utredningar som har gjorts är

  1. Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion. SOU 2008:13. 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara ”särskild utredare”. Utgiven 20 februari 2008. Kallas även ”nätanslutningsutredningen”. På s. 197 i rapporten står:
    ”Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner…” och på s. 200:
    ”Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.”
    Utredningens förslag skulle ha givit nettodebitering per månad.
  2. Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion – EIR 2010:23. Energimarknadsinspektionen. Regeringen gav den 21 december 2009 i 2010 års regleringsbrev Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka för‐ och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser. Publicerad 2010-11-26.
  3. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Regeringen förordnade kammarrättsrådet Rolf Bohlin att vara särskild utredare från och med den 2 maj 2012. Utredningen fick i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. I uppdraget ingick att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utredaren skulle dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utgiven 14 juni 2013. Regeringen överlämnade propositionen ”Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” till riksdagen den 6 mars 2014. I ett pressmeddelande den 10 juni 2014 meddelar Finansdepartementet:
    ”Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Nya statsstödsregler har nyligen beslutas av Kommissionen. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen vid tillämpning av dessa regler sannolikt inte kommer att godkänna skattereduktionen. Regeringen kommer därför att föreslå vissa justeringar i förslaget om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Ambitionen är att skattereduktionen ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015.”
Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Juni bästa solelmånad hittills i år

Juni är på väg att bli årets bästa solelmånad. 328,3 kWh (97,7 kWh/kW) hittills. Det behövs i snitt 8,75 kWh (2,6 kWh/kW) per dag under de återstående dagarna i juni för att skörden ska bli bättre än maj månads 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det ska inte vara något problem att få denna skörd. Juni månad har under 2011-2013 gett 396-441 kWh. Med tanke på väderprognosen finns ingen chans att det ska bli junirekord, så vi får nöja oss med att juni blir bästa månad hittills i år. Möjligheterna öppnar sig för juli ta titeln årets månad…

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Uppländsk vallört. Gäddeholm 21 juni 2014.

Skattereduktionen i media idag och igår

Dagens Eko hade ett inslag i morse om skattereduktionen för överskottsel (ca 8 minuter in i inslaget). Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och energiminister Anna-Karin Hatt uttalade sig. Inga nyheter presenterades från regeringshållet.

En reporter från SVT hörde detta inslag och kontaktade mig i morse för en intervju. Som vanligt med radio och TV är det snabba ryck så klockan 10.00 gjordes intervjun utanför Mälardalens Högskola. Inslaget skulle sändas i SVT i kväll enligt reportern men jag hittade det inte när jag kollade SVT Play som hastigast i kväll. Min poäng var att hanteringen av frågan om nettodebitering som pågått i närmare 7,5 år utan att det finns ett användbart förslag har varit för långsam. Vi borde kunna bättre…

Det visade sig att inslaget tydligen kom dagen efter i Västmanlandsnytt ”Ingen skatterabatt för egen el”.

Göteborgs-Posten hade igår debattartikeln ”Rimliga villkor för solel får inte dröja längre”, undertecknad av Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Johan Öhnell, ordförande Oberoende elhandlare och Solkompaniet, Svensk Solenergi, WWF, Telge Energi och Skellefteå Energi. De ville att riksdagen skulle rösta igenom liggande förslag om skattereduktion för privatpersoner (”hushållen”) i väntan på att man omformar texten i förslaget för företag. Fast regeringen har sagt att EU tyckte att man med nuvarande skrivning inte skulle kunna ta med de som redan har solceller installerade och sista dagen för omröstning i riksdagen är på torsdag (= orimligt kort tid att agera), så det verkade som att skribenternas förslag hamnade fel i tiden.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.

Svartbräken. Gäddeholm 22 juni 2014.

372 kWh solel under maj

Maj månad gav 372,04 kWh (110,7 kWh/kW). Det blev bara något mer än i april då det blev 357 kWh. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. Årets maj är därmed den som gett lägst solelproduktion hos oss och det betyder att under årets fem första månader har fyra gett lägsta månadsvärden för åren 2011-2014. I år har juni chans att ge mera solel än under maj.

Bästa dag under maj var den 16 maj med 19,11 kWh (5,7 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi skördade 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan maj 2013 och maj 2014. Klicka på diagrammet för att se det i större storlek.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet ”Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 625,20 kWh (130,3 kWh/kW) respektive 613,88 kWh (127,9 kWh/kW). Båda systemen har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 13% under maj på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2013 och maj 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2013 och maj 2014.

Skattereduktionen för överskottsel som försvann

Energiminister Anna-Karin Hatt skrev i blogginlägget ”Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el” den 10 juni att regeringens förslag om skattereduktion stötte på patrull hos EU på grund av dess regler om statsstöd:

”Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el”.

Vidare skriver Hatt att man

”… identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas”.

Fjolårets utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.SOU 2013:46 ansåg att nettodebitering inte var förenligt EU:s momsdirektiv. Man förordade därför en skattereduktion, som det nu visar sig också strider mot EU:s regler. På fler än en punkt… Borde inte utredningen efter ett års arbete ha förstått det själva, med tanke på det runt dussinet juridiska experter som deltog i utredningen?

Ökenvandringen för frågan om nettodebitering började när regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta professor Lennart Söder, KTH, som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i närmare 7,5 år. Tyvärr tog sig nuvarande regering aldrig ur ökenvandringen utan det hela har nu runnit ut i sanden.

Regeringen vill visserligen ta fram ett nytt förslag med förhoppning att det ska kunna vara i drift 1 januari 2015. Men tror vi att ny regering efter valet skulle gå då den linjen? Nej. Om det blir ny regering siktar de rimligen på nettodebitering eftersom S, MP och V alla sagt sig vilja ha nettodebitering. Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiske talesperson, skrev den 11 juni på Twitter att ”Eftersom det inte finns någon skattereduktion så finns det inget att stoppa. Ny regering väljer önskat system.”

Glöm skattereduktion, tänk nettodebitering är min tro om framtiden. Undrans om problematiken med momsregistering med automatik försvinner vid nettodebiteringen? Det blir ju ingen regelrätt försäljning vid nettodebitering…

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig?

Skatteverket har i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni angett att:

  • ”Solcellsanläggningen medför inte att man har näringsverksamhet. Inkomsterna beskattas i stället som kapitalinkomst enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen som produkt från en privatbostad. I många fall blir det ingen inkomstskatt eftersom man varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från de totala inkomsterna av varje fastighet.”

Detta är i linje med vad jag skrivit tidigare på bloggen att en normal småhusägare behöver inte betala inkomstskatt på intäkterna från en solcellsanläggning.

  • ”Bedömningen att verksamheten inte är näringsverksamhet har betydelse även för energiskatten. Elen från solcellsanläggningen undantas från skatteplikt och producenten är inte skattskyldig, även om el matas in på elnätet och överlåts. Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.
    Detta gäller under förutsättning att
    • Producenten inte förfogar över andra anläggningar som sammanlagt har en installerad generatoreffekt av 100 kW eller mer
    • Producenten inte yrkesmässigt levererar annan el
    • Ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.”

Detta är också i linje med vad jag skrivit tidigare på bloggen att en normal småhusägare behöver inte betala energiskatt. Frågan om energiskatt gäller för övrigt bara egenanvänd el.

  •  ”Registrering för mervärdesskatt. Även om verksamheten inte utgör näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller skyldighet att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Säljer man varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är man skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt.
    I domen C-219/12, Fuchs, har EU-domstolen kommit fram till att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.
    Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp.”

Detta är en nyhet. Den 7 maj sände P1 Klotet radioprogrammet ”Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen”. Usel rubrik… Där medverkade energiminister Anna-Karin Hatt och pratade om regeringens reform vad gäller skattereduktion för överskottsel. Hatt säger i radioprogrammet ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen, som småskalig mikroproducent ska man inte behöva redovisa moms”. Lyssna på Hatt: ”Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms”, som är ett utdrag ur programmet.

Vilka effekter skulle momsregistering få?

Momsregistrering skulle betyda att

  • Elbolagen måste börja betala ut moms på ersättningen för överskottsel som matas in till nätet. Kallas utgående moms för solcellsägaren.
  • Solcellsägarna måste momsregistrera sig.
  • Solcellsägarna måste varje år göra en momsdeklaration.
  • Solcellsägarna måste betala in den moms man fått utbetald från elbolagen till staten.
  • Om solcellsägarna skulle välja att inte momsregistrera sig skulle man bli tvungen att skänka bort sin överskottsel.
  • Skatteverket måste följa upp att man deklarerar sin moms och att man att betalar in den deklarerade momsen.
  • Momshanteringen skulle bli ett nollsummespel för solcellsägaren, men staten skulle få in lite extra pengar i moms.

Det är i och för sig inte svårt att momsregistrera sig, redovisa moms eller betala in den utgående momsen, MEN det blir en absurt stor administration för lite pengar till staten.

Vid årsskiftet fanns ca 34 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Med en uppskattad (statistik saknas) produktion på 900 kWh/kW blir det ca 31 GWh solel per år. Hur stort överskott som matas in till nätet finns inte heller någon statistik på. Låt säga att det var 10 GWh/år 2013 och ökar till 15 GWh/år under 2014. Vi vet inte heller vad en solcellsägare i genomsnitt får betalt för sin överskottsel. Ersättningen varierar idag mellan Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh och 1,50 kr/kWh. En del kanske inte får någon ersättning om man inte brytt sig om att teckna ett avtal om försäljning av sin överskottsel. Låt oss anta ett genomsnitt är 50 öre/kWh, exklusive moms. Momsen blir då 50*25% = 12,5 öre/kWh. Med ett överskott på 15 GWh/år (15 miljoner kWh/år) under 2014 skulle det totala momsbeloppet bli 15*0,125 = 1,875 miljoner kr.

I framtiden kan vi förvänta oss att alla småhusägare kommer att ha solceller på sitt hus. Det finns 1 miljon företag i Sverige och ca 2 miljoner småhus (enligt SBC:s statistisk årsbok 2013, s. 161). Om vi tänker oss att alla husägare får ett solelöverskott som man säljer skulle 2/3 av alla momsregistrerade i Sverige vara småhusägare, som var för sig skulle hantera småbelopp på någon-några hundralapper i moms. Känns detta vettigt? Nej. En sådan administrativ koloss strider mot sunt förnuft och bör därför stoppas.

Det vore en annan sak om momsregistrering skulle innebära att man även skulle få dra av ingående moms för omkostnader vid inköp och drift av solcellsanläggningen, som vore det logiska när man momsregistrerar sig. MEN, mycket märkligt är det Skatteverket skriver att ”Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad”.” Det betyder att privatpersoner inte skulle få dra av en den ingående moms som uppstår vid inköp och drift av solcellssystemet. Hela syftet med att österrikaren drog det till EU-domstol enligt EU-domen i mål C‑219/12 var just att han ville ha tillbaka momsen på sin investering. Det står uttryckligen att en av de två punkter EU-domen gällde var att ”…angående avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus”. Jag har därför svårt att förstå att Sveriges avdragsförbud för moms skulle hålla i en EU-domstol.

Vad göra?

Det är upp till politikerna i regering och riksdag att se över regelverket. Det finns två alternativ när det gäller privata solcellsägare som säljer små mängder överskottsel:

  1. Endera ser man till att ta bort kravet på momsregistering.
  2. Eller också ser man till att ta bort avdragsförbudet för ingående moms.

Den nuvarande hybrid mellan alternativ 1 och 2 som Skatteverket kommit fram till är ologisk. Jag tror att många småhusägare känner sig obekväma med tanken på att behöva hantera moms, även om det i praktiken inte är svårare än att inkomstdeklarera. Vi kan jämföra med elcertifikaten där bara 581 solcellsanläggningar med 12 MW installerad effekt var godkända för elcertifikat 1 april 2014. Det är bara ca 35% av den installerade nätanslutna solcellseffekten. Små elproducenter upplever elcertifikatsystemet som för krångligt och låter därför bli att ansöka om godkännande för elcertifikat.  Samma sak tror jag gäller momsregistering. Många småhusägare skulle välja bort momsregistering och därmed bli tvungna att skänka bort sin överskottsel.

Vi behöver ett enkelt och logiskt regelverk för de små elproducenter som tar tillvara våra möjligheter med småskalig elproduktion.

Kamomill. Källsta 6 juni 2014.

Kamomill. Källsta 6 juni 2014.