EU PVSEC 2014 – Dag 1

Dagens evenemang startade kl. 08.00 med registrering för ett internt möte inom IEA PVPS Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems. Mitt hotell låg strategiskt på gångavstånd till VU University Amsterdam, där mötet hölls. Det blev så småningom 27 deltagare i mötet. Anne Andersson, SP, och jag var på plats från Sverige. Johan Paradis blev kvar i Sverige. Task 13 är nu inne på en fortsättning som officiellt startade i april 2014 och som pågår till april 2017.  Arbetet är uppdelat i fyra ”subtasks”:

  1. Economics of PV System Performance and Reliability.
  2. System performance and analysis.
  3. Module characterisation and reliability.
  4. Dissemination (informationsspridning).

Inom dessa finns 14 olika aktiviteter som vardera har en ledare. Jag deltar i

1.2 Review and assessment of technical assumptions in financial models.
2.1 Field Performance Analysis using two complementary approaches.
2.3 Uncertainty Framework for Data Acquisition and Modelling.

När det blev lunchpaus 12.30 fick jag ge mig iväg utan lunch för att hinna till den poster session som började 13.30 där Rasmus Luthander och jag presenterade ”System Layout for Optimized Self-Consumption”. Det gick ett ”metro train” till RAI konferenscenter där EU PVSEC höll till. På hållplatsen höll man på att mekka med biljettmaskinen. Hade bört att man kunde köpa biljett ombord på spårvagnarna. Men, det gick inte på detta metro train så jag fick hoppa på ändå, hua…. Problemet var bara att man behövde en biljett för att komma ut vid RAI, men det ordnade sig.

Utanför konferensen satt David Larsson, Solkompaniet, Johan Lindahl, Uppsala Universitet, Peter Kovacs, SP, och Michiel van Noord och åt lunch. Jag försökte göra en efterbeställning till bordet på en stadig äggmacka, men det kom aldrig någon så jag fick klara mig utan lunch.

Jag tyckte att posterytan var mindre än de två senaste konferenserna då det varit över 1000 posters, men ser just att det totalt är 1 500 presentationer (muntliga och posters) p årets konferens, så det är nog lika många posters som vanligt. Rätt lugnt i början men sedan strömmade det till mera besökare, därav flera svenskar.

Vid tretiden gick jag till konferensen och var där till den sista sessionen slutade 18.30. Det är som vanligt flera parallella sessioner. Jag valde att gå på den om ”Operation, Performance and Reliability of Photovoltaics (from Cells to Systems”).

Jag hade precis missat ett föredrag där man hade kommit fram till att 80% av solcellssystemen i Tyskland underpresterade, av en eller annan orsak (skuggning, komponentfel, olämplig uppbyggnad…) fick jag mig berättat av en annan deltagare i en kaffepaus. Med tanke på att Tyskland hade 1,4 miljoner solcellsanläggningar i början av året blir det väldigt många anläggningar som inte går på topp.

Ett pass handlade om ”Novel approaches for PV power forecasting” och ett annat om ”BOS: Architecture, Safety and Converison” (BOS = Balance of System = alla andra komponenter förutom modulerna).

Hann även med en posterunda under trekvart. Såg en poster där man räknat på LCOE (Levelized Cost of Energy) i Holland. Man hade räknat på 850 kW/kW och 900 kWh/kW i årligt utbyte. Jag brukar använda 900 kWh/kW för Sverige vid LCOE-beräkningar. Holland ligger visserligen längre söderut men har också molnigare väder än i Sverige. Man hade satt 1% av investeringskostnaden i underhållskostnad. Jag gjorde också så tidigare, men har senare använt en kostand per kW.

Såg en poster där man tittat på ”grid parity” för de europeiska länderna, dvs hur produktionskostnaden var i förhållande till slutkunders elpris. Sverige var markerat orange, vilket markerade att vi skulle närma oss ”grid parity”. Man hade dock antagit ett elpris på 0.21 Euro/kWh = 1,9 kr/kWh. Det är ett för högt pris för att vara det rörliga elpriset. Man hade väl tittat i någon statistik och missat att i detta pris ingår en hög andel fast pris, vilket gjorde att man fick ett pris som inte var relevant för syftet.

Ett föredrag handlade om test av power optimizers som monteras på moduler. Man hade jämfört tre olika modeller där man i efterhand monterat dem på en 99 kW takmonterad anläggning där man inte hade några speciella problem med delbeskuggning. För en av dem fick man inte ihop tillräckligt med data för en jämförelse under ett helt år. För de två andra blev energiproduktion 1% respektive 0% högre under ett år. Med andra gav dessa två power optimizers ingen signifikant fördel när man inte hade skuggningsproblem. För mindre takmonterat system blev fördelen med power optimizers 0-35% respektive 0-21% under en solig dag. Under ett år blir skillnaderna (betydligt) mindre eftersom det blir många molniga timmar under ett år.

Avslutade dagen med middag tillsammans med Antonis Marinopoulos som också jobbar på ABB Corporate Research.

EU PVSEC till veckan

Åker i morgon kväll till EU PVSEC (29th European PV Solar Energy Conference and Exhibition) i Amsterdam. Det är världens största solcellskonferens. Har en poster med Rasmus Luthander och Joakim Widén, Uppsala Universitet, som är baserad på ett examensarbete Rasmus gjorde för mig på ABB  Corporate Research. Titeln är PV System Layout for Optimized Self-Consumption och vi har vår presentation 13.30-15.00 på måndag. Tanken är att genom variera orienteringen för solcellsystem kan man påverka produktionsprofilen och därmed hur stor egenanvändningen blir. Ska bli intressant att se hur stor utställningen är, det är en marknadsindikator…

På måndag förmiddag deltar jag som ABB:are i möte i IEA PVPS Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems som har förlängts tre år och kommer att pågå till 2017. Under hela tisdag är det informationsmöte för det planerade nya IEA PVPS Task 15 BIPV (Building Integrated Photovoltaics), där Peter Kovacs, SP, David Larsson, Solkompaniet, och jag (för Mälardalens Högskolas räkning) deltar. IEA PVPS Exco förväntas fatta beslut vid nästa möte i Kyoto i november om att Task 15 ska startas och Energimyndigheten i Sverige är intresserade av ett svenskt deltagande.

Det verkar bli en fullspäckad vecka…

Svedjenäva, en rödlistad art. Surahammar 20 september 2014.

Svedjenäva, en rödlistad art. Surahammar 20 september 2014.

Mikroproduktion – vad är det?

Mikroproduktion har blivit ett populärt ord. Men

  1. När skapades det?
  2. Vem skapade det?
  3. Hur definieras mikroproduktion?

De snabba svaren är

  1. 2009, eller möjligen 2008 (kvalificerad uppskattning)
  2. Elbranschen (kvalificerad gissning)
  3. Det finns ingen enhetlig definition av mikroproduktion!

När skapades ordet mikroproduktion?

I februari 2008 kom professor Lennart Söders utredning ”Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion”. I denna utredning nämns inte ordet mikroproduktion eller mikroproducent. Söker man på mikro hittar man bara mikrokraftvärmeanläggningar. Med tanke på att utredningen 252 sidor lång har jag svårt att tro att ordet mikroproduktion var i bruk under det år utredningen pågick.

I en nyhetsnotis från 12 maj 2009 på SERO:s hemsida står

Mikroproduktion av el – nästa stora omvälvning på elmarknaden?

Mikroproduktion av el – som innebär att elkunderna också blir elproducenter – blir sannolikt nästa stora omvälvning på elmarknaden. Det tror Kjell Jansson, Svensk Energis VD….

Jag tror därför att mikroproduktion kom i bruk 2009 eller möjligen under senare delen av 2008. Om någon vet bättre får ni gärna kommentera!

Vem myntade först ordet mikroproduktion?

Det vet jag inte, men en kvalificerad gissning är någon ur elbranschen med tanke på att Kjell Jansson, VD för branschorganisationen Svensk Energi, citerades av SERO i maj 2009 enligt ovan.

Om du vet vem det var, kommentera gärna!

Hur definieras mikroproduktion?

En entydig definition saknas av mikroproduktion. Det finns ingen definition i lagar, förordningar och eller i allmäna avtalsvillkor. Detta kom Diedrik Fälth, Öresundskraft, och jag fram till inför förberedelserna av temadagen ”Mikroproduktionsanläggningar i elnätet” som STF Ingenjörsutbildning anordade i måndags.

Svensk Energi gav i maj 2010 ut rapporten ”Småskalig elproduktion för eget bruk. Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el projektnummer 23008.” Där skrivs

”…mikroproduktion av el, dvs. där slutkunder med hjälp av mycket små anläggningar producerar el främst för egen förbrukning…”

Någon närmare definition av mikroproduktion ges däremot inte.

I regeringens proposition 2010/11:153 ”Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem”, från juli 2011 skriver man

”Decentraliserad produktion av el från mycket små produktionsanläggningar, s.k. mikroproduktion, …”

Svensk Energi gav 2011 ut den första utgåvan av ”Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO”. I remissutgåvan som var ute 2014 till den andra utgåvan av handboken kunde man läsa att

Allt fler privatpersoner och lantbrukare producerar sin egen el i små anläggningar, s.k. mikroproduktion.

När det gäller reläskyddsinställningar anges

Dessa värden rekommenderas för alla mikroproduktionsanläggningar upp till 63 A/43,5 kW.

Och man skriver

En mikroproducent (max 63A säkring och max inmatningseffekt om 43,5 kW)

Denna parentes är det närmaste man kommer en definition av mikroproduktion.

43,5 kW kommer från tänket att 63 A x 230 V x 3 faser = 43,5 kW. MEN, vilken effekt är det man menar för en solcellsanläggning? Det är växelriktaren som bestämmer hur stor AC-effekt som en solcellsanläggning levererar, så det betyder att effekten bör syfta på växelriktareffekten. MEN, i solcellsbranschen menar man solcellsmodulernas märkeffekt (DC!) när man pratar om den installerade effekten. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än modulernas märkeffekt. Exempelvis har vi 3,36 kW installerade moduler och en 3 kW växelriktare. Det betyder att om vi skalar upp det hela skulle vi med 43,5 kW växelriktareffekt ha en moduleffekt på 48,7 kW. Har man 63 A säkring är det alltså fullt möjligt att installera en solcellseffekt på mer än 43,5 kW! Diedrik Fälth, Öresundskraft, nämnde att man ansluter många anläggningar med högre effekt än säkringsabonnemanget.

Några elbolags varianter av mikroproduktion

Tittar man på olika elbolags sidor förekommer skrivningar som nedan (mer eller mindre slumpmässigt funna via Google, mina fetstilsmarkeringar).

Egen elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 A och en produktionseffekt upp till 43,5 kW – Värnamo Energi AB.

Egen elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 A och en produktionseffekt upp till 43,5 kW. Produktionsanläggning kan bestå av solceller, vindkraftverk eller småskalig vattenkraft. – Oskarhamns Energi.

Elproduktionsanläggning som installerats i en anläggning med högst 63 Amperes huvudsäkring och med en inmatningseffekt om högst 43,5 kW – Ale El.

Man är alltså här inne på samma skrivning som i Svensk Energis mikrohandbok med en säkringsgräns och en effektgräns. Men det finns även andra varianter, som

Du är nettokonsument vilket innebär att du använder mer el än du producerar under ett kalenderår. Det gäller för befintliga säkringsabonnemang upp till 63A och en elproduktionsanläggning med en effekt av maximalt 43,5 kW. Du producerar din el för eget bruk och din anläggning måste ligga i Skånska Energis elnätområde. – Skånska Energi.

Producerar mindre el än du använder under ett kalenderår samt har en anläggning som är ansluten till en mätarsäkring av max 63 A (eller max 43,5 kW) – Umeå Energi.

Här har man också blandat in konsumtionen av solelen. Man ska vara nettokonsument och använda elen själv.

Anledningen till att man blandar in om man är nettokonsument eller nettoproducent är att man i april 2010 införde en ändring i ellagen. Där står i 4 Kap. 10§

En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.

I det fall som beskrivs behöver anläggningsägaren inte betalar några avgifter till nätägaren. Om man är nettoproducent har nätbolaget däremot rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget och för byte av elmätaren. Observera att detta inte är något tvång för nätägaren, de behöver inte ta ut något avgift för en nettoproducent om man inte vill.

Vattenfall skriver i sin folder ”Funderar du på egen elproduktion” att

För att räknas som Mikroproducent gäller:

• Högst 63 A säkring

• Maxeffekt på 43,5 kW

• Inmatningen till elnätet får inte överstiga uttaget från elnätet under ett år. Om den gör det, ändras villkoren från mikroproduktion till småskalig elproduktion. Vid småskalig elproduktion gäller vår effekttariff för uttaget och ersättningen för nätnyttan fördelas på effektersättning och energiersättning.

Så om man under ett år är nettokonsument av el är man mikroproducent, men om man under nästa år är nettoproducent blir man en småskalig elproducent hos Vattenfall. Man kan också bli småskalig elproducent vid en säkring långt under 63 A. Om man exempelvis har en villa med fjärrvärme räcker det med 16 A säkring för att man ska bli nettoproducent och därmed småskalig elproducent istället för mikroproducent enligt Vattenfalls terminologi. I en annan villa med en högre elanvändning kan man med lika stora solcellsanläggning som i villan med fjärrvärme istället bli mikroproducent. Huum…

Fortum skriver på sin hemsida under småproducenttariffer ”För dig som är småskalig elproducent” (notera ordvalet småskalig…) att

I de fall ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere tillämpas för uttag av el och inmatning sker via samma huvudsäkringar som uttaget och inmatningens effekt (högsta årliga timvärde) är högst 43,5 kW, debiteras ingen avgift alls för inmatningsabonnemanget. I säkringsabonnemanget för uttag skall således betalas abonnemangsavgift för minst den kapacitet som inmatningen kräver. Anm: Detta gäller oavsett om mängden inmatad el under ett kalenderår understiger eller överstiger uttagen el. (Dvs avgiftsbefrielsen är utvidgad utöver nya tillägget fr.o.m. 2010-04-01 i ellagen 4 kap. 10 §.)

Här kräver man dessutom att uttag och inmatning sker via samma huvudsäkring och att uttagsabonnemanget ska betalas för minst den säkring som inmatningen kräver. Däremot tar man inte ut någon avgift för inmatningsabonnemanget om man är nettoproducent!

Det går förmodligen att hitta flera varianter hos olika nätbolag med tanke på att det finns ca 170 nätbolag i Sverige…

Mikroproduktion enligt lagförslag

I fjolårets utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46” fanns följande förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 kap. 11 § (min fetstilsmarkering)

… avses med mikroproducent den som

a) framställer elektrisk kraft från

– sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme,

– vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk,

– biomassa och ur produkter som framställs från biomassa,

eller

– bränsleceller,

b) tar ut el från och matar in el till elnätet i samma inmatnings- och uttagspunkt, och som

c) har en säkring om högst 63 ampere i inmatnings- och uttagspunkten

I den riksdagsproposition som kom i mars i år finns inte förslaget om lagändring med, utan där skriver man

Mikroproduktion av förnybar el

Vilka som kan få skattereduktion

En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28–31 §§. Det gäller den som

1. framställer förnybar el,

2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el,

3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten,

Här gav man inte någon strikt definition av mikroproduktion utan fokuserade istället på villkoren för skattereduktion. Man ville alltså höja säkringsnivån från 63 A till 100 A som gräns för skattereduktionen, jämfört med utredningens förslag.

Mitt förslag till definition av mikroproducent

Nätbolagen behöver ge mera enhetliga skrivningar och villkor för den som är mikroproducent. Det här är mitt förslag till definition av mikroproducent, om riksdagspropositionen om skattereduktion med gränsen 100 A går igenom:

Mikroproducent är den som har en säkring om högst 100 ampere i inmatningspunkten.

Krångligare än så behöver det inte vara.

  • Eftersom det handlar om en producent bör man inte blanda in hur man använder elen.
  • Det har inte heller någonting att göra med hur man producerar sin el.
  • Man behöver inte heller nämna någon effektgräns.

En annan femma är att man beskriver exempelvis villkor för inmatningsabonnemanget enligt skrivning i ellagen eller att man för skattereduktionen vill sätta villkor för hur man producerar elen. Det är avtals- eller lagtexter som inte påverkar definitionen av vad en mikroproducent är.

PS. Får kasta in en brasklapp att olika standarder är inte kontrollerade.

 

 

Mikroproduktion – Både en utmaning och en möjlighet

Är namnet på en temadag som STF Ingenjörsutbildning anordnar i morgon och där jag ska hålla ett föredrag med rubriken ”Mikroproduktionsanläggningar i elnätet”.

Det lite lustiga i sammanhanget är att det saknas en definition av vad mikroproduktion är i gällande lagar och i allmänna avtalsvillkor. Detta har lett till att olika elbolag har gjort sina egna och varierande tolkningar av vad mikroproduktion är och att det saknas en konsensus bland elbolagen. Återkommer till det i ett framtida inlägg.

Kön för investeringsstöd till solceller växer och växer…

Idag kom Energimyndighetens månadsrapport för augusti för investeringsstödet till solceller. Intresset för solceller är stort!

Sedan 1 juli 2009 har det inkommit 7 229 ansökningar. 430,4 miljoner har beviljats och 307,2 miljoner har utbetalts till 2 762 beviljade ansökningar (varav 1 900 till privatpersoner och resterande till företag). Det står därmed 4 467 ansökningar i kö.

Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i DN den 27 augusti finns det ansökningar på över 600 miljoner i kön. Det behövs därmed långt mer pengar till investeringsstödet än de 14,5 (15,5?) miljoner som finns kvar att fördela av de 210 miljoner som i dagsläget är avsatta i regeringens budget för investeringsstödet till och med 2016. Energmyndigheten angav i pressmeddelande i juni i år att 195,5 miljoner var fördelade och att därmed 14,5 miljoner skulle finnas kvar att fördela av investeringsstödet. Jag fick det till att 194,5 miljoner var fördelade, men kanske 1 miljon gått till administration hos myndigheterna?

Åtgärder

  • Regeringens budget för investeringsstödet behöver utökas. Anna-Karin Hatt nämnde 50 miljoner för 2015 för någon vecka sedan. Miljöpartiet vill ha 100 miljoner mer i budgeten för investeringsstöd under 2014-2017. Både dessa belopp är dock betydligt mindre än vad som finns i kön idag och kön lär fortsätta att växa…
  • Stödnivån behöver sänkas, låt säga till 20%. Då skulle stödet räcka till många fler sökande med oförändrad budget. Priserna på solceller har sjunkit så pass mycket att 20% är ett tillräckligt förmånligt stöd. En sidoeffekt med en sådan säkning skulle vara att man närmar sig nivån för ROT-avdrag och att fler skulle välja det istället.

319 kWh solel under augusti

Med 19,8 kWh de två senaste dagarna i augusti blev det 319,33 kWh (95 kWh/kW) under månaden och årets augusti kravlade sig därmed upp på tredje plats i jämförelse med tidigare års augustimånader. 334 kWh, 316 kWh och 356 kWh blev det under augusti åren 2011-2013.

Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh, men i år blev juli bäst med nya månadsrekordet 451,5 kWh (134,4 kWh/kW).. På årsbasis kan solinstrålningen variera ungefär ±10% mellan olika år och för enskilda månader betydligt mer. Det kan därför variera mellan olika år vilken månad som ger mest solel.

Bästa dag under augusti var den 8 augusti med 15,81 kWh (4,7 kWh/kW). Det är långt ifrån vår rekorddag, som var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). De kortare dagarna gör sig gällande under augusti.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 117 kWh/kW, hela 24%! mer än hemma oss så vi tappar en hel del på grund av vår takskuggning…

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (41 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan augusti 2013 och augusti 2014.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2013 och augusti 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2013 och augusti 2014.

Solcellsägarna går miste om miljoner per år – uppdatering

För ett år sedan skrev jag inlägget ”Solcellsägarna går miste om miljoner per år” apropå att så få solcellsanläggningar hade ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat den 1 juli 2013. De hade glädjande nog ökat till 853 den 28 augusti 2014. Det betyder att solcellsanläggningar svarade för 25% av de totalt 3419 som var godkända för tilldelning av elcertifikat. MEN, egentligen borde denna siffra vara nästan 50%.

Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Elcertifikat utfärdas för 3-5 miljarder per år. Systemet är planerat att pågå till 2035. Det är därför en brist att systemet inte anpassas till småskaliga elproducenter, så att även alla solcellsanläggningar kan var med i systemet eftersom de i framtiden kommer att vara i majoritet av antalet anläggningar i elcertifikatsystemet.

Enligt Energimyndighetens månadsrapport för juni 2014 hade 2 664 beviljats investeringsstöd för solceller, räknat sedan juli 2009. Av dessa hade 1859 fått stödet utbetalt. Sedan rapporten skrevs har ytterligare anläggningar byggts och statistiken släpar nog efter lite grann eftersom man ansöker om utbetalning efter det att installationen är klar. Det byggdes även solcellsanläggningar före juli 2009, det finns 129 stycken i Solelprogrammets databas. Det finns även ett okänt antal anläggningar som byggts utan investeringsstöd. Det går därför inte att ange någon exakt siffra på hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i drift i Sverige idag. Men låt säga att det är ca 2 200 – 2 500. Om alla dessa skulle vara anslutna till elcertifikatsystemet skulle andelen solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet vara 46-49% istället för dagens 25%.

Den installerade effekten för de 853 solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet är 17,487 MW. De fem siffrornas noggrannhet är överdriven. I statistiken har Energimyndigheten inte tagit med några decimaler för den installerade effekten, vilket gör att exempelvis vår solcellsanläggning på 3,36 kW är registrerad som 3 kW. Av anläggningarna uppges 658 (77%) tillhöra privatpersoner. 469 (55%) av anläggningarna hade en effekt på högst 10 kW, med en totalt installerad effekt på 2,9 MW, och det är troligt att de allra flesta av dem bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Låt säga att överskottet i genomsnitt är 50% av solelproduktionen. Det skulle betyda att man går miste om elcertifikat för 1,45 MW, motsvarande ca 1 300 MWh och lika många elcertifikat, om man antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW.

Enligt den statistik som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, sammanställer inom IEA PVPS Task 1 fanns 34,7 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Under 2013 ökade de med 17,9 MW. Om vi antar att det kommer att bli en något större ökning i år bör det vara närmare 50 MW nätanslutna solcellanläggningar idag. Det skulle betyda att 32 MW (64%) inte är anslutna till elcertifikatsystemet idag. Om vi antar en medelproduktion på ca 900 kWh/kW skulle dessa 32 MW producera 28 800 MWh, motsvarande lika många elcertifikat.

Medelpriset för elcertifikat har under senaste året varit 198,64 kr, exklusive moms, enligt Svenska Kraftnäts statistik på sidan Cesar. Det skulle ge ett värde på 6 miljoner för de ca 28 8000 + 1 300 = ca 30 000 elcertifikat per år som solcellsägarna i Sverige går miste om i dagsläget.

Det jag skrev i fjolårets inlägg om varför så ansöker om elcertifikat gäller fortfartande, med tillägget att den nya elcertifikatmätaren som Egen El lanserade för någon vecka sedan är en ljusning.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat*. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen. Alternativt skulle man kunna använda någon slags schablon, typ 900 kWh/kW eller en uppskattning med hjälp av den uppmätta överskottselen som matas in till nätet.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras.

* OBS! Den timmätning som krävs för elcertifikat görs med en annan elmätare än den som nätägaren har i uttagspunkten för mäta köpt el och överskottsel inmatad till nätet. Har förstått att en del blandar ihop dessa mätningar. Elmätaren för elcertifikat måste sitta direkt efter solcellsanläggingen innan någon solel använts i byggnaden om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion och inte bara för överskottet som mäts i uttagspunkten av nätägaren. Den kommer därför i ett småhus att sitta på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät, där det är småhusägaren som äger och får bekosta installation av elmätaren och mätabonnemanget. Nätägarens ansvar slutar i uttagspunkten där din vanliga elmätare sitter. Om man skulle ta bort kravet på timmätning för elcertifikat skulle det alltså inte alls påverka den timmätning som nätägaren gör i uttagspunkten.

Vad kan du göra?

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Gör det nu!

Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Att elcertifikatsystemet inte hänger med i utvecklingen mot allt fler små privata elproducenter illustreras av att informationen om elcertifikat och formuläret för ansökan om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten ligger under rubriken ”Företag” trots att 30% av alla som är godkända för elcertifikat är privatpersoner…

Kortfattad statistik elcertifikat

Sedan starten av elcertifikatsystemet 2003 hade 168,4 miljoner elcertifikat till ett värde av 38 miljarder utfärdats till och med juli i år. Vid beräkning av värdet använde jag årsmedelpriser. Av dessa hade 13 023 stycken till ett värde av 3 miljoner utfärdats till solcellsanläggningar.

Av de utfärdade elcertifikaten har sedan starten 57,4% utfärdats till biomassa och biogas, som ligger i särklassig topp. Därefter kommer vind (24,6%), vatten (14,3%), torv (3,7%) och sol (0,008%).

Marknadspriserna för elcertifikat har varierat över tiden. Priserna toppade 2008-2010, men har sedan dess gått tillbaka kraftigt. I kombination med sjunkande elpriser på spotmarknaden har det väsentligt försämrat lönsamheten för vindkraft. En sidoeffekt av detta, i kombination med kraftigt sjunkande priser på solceller under senare år, är att flera blir nyfikna på möjligheterna med solenergi.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät - Cesar.

Prisutveckling för elcertifikat i Sverige sedan starten 2003 till och med juli 2014. Data från Svenska Kraftnät – Cesar. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Augustireaktion efter solelrekord i juli

299,54 kWh hittills under augusti. 334 kWh, 316 kWh och 356 kWh har det blivit under augusti åren 2011-2013. Halvmulet väder förutspås under helgen så det kan väl bli så där 15 kWh till under augusti. Augusti kommer därmed att landa runt vårt tidigare lägstavärde för augusti.

I sommar får vi glädja oss att juli blev en toppenmånad med nytt månadsrekord för oss.

Vad kostar solceller – uppdatering 20140828

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Den senaste jämförelsen gjordes den 19 maj 2014. Hänt sedan dess:

  • Mälarenergi anger inte längre priserna på sin hemsida.
  • Övriga är oförändrade.

Vid uppdateringen i maj hade Bixia sänkt priset och Kraftringen höjt priset, övriga var oförändrade. Sedan februari i år är därmed priserna oförändrade hos de flesta. Lägstapriserna för kinesiska moduler som säljs till EU sänktes i april från 0.56 Euro/W till 0.53 Euro/W, men den sänkningen verkar alltså inte ha slagit igenom på elbolagens systempriser.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ca 1 000 – 4 000 kr/kW (5-15% av systempriset). Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden, se inlägget ROT-avdrag för installation av solceller från 1 juli i år.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet för en nyckelfärdig anläggning är 17 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för paket på 8, 12 eller 15 kW från Bixia om man bor inom 4 mils radie från Katrineholm eller Linköping. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Så det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna pris. Exempelvis skriver Vattenfall ”Kostnad för resa och transport tillkommer beroende på var i landet du bor.”
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Klicka på diagrammet nedan för att se det i full skala.

PS 2/9. Hörde idag att vid offentliga upphandlingar där konkurrensen är mycket tuff ligger priserna på knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms = ca 13 500 kr/kW, inklusive moms.

PS 3/9. I Ny Tekniks artikel ”Mikael bygger en egen solcellspark” anges att en privat solcellspark på 400 kW kostar 5 miljoner. Det blir 12 500 kr/kW, men det framgår inte om priset är med eller utan moms och kostnaden är bara angiven med en siffras noggrannhet, så där finns också en osäkerhet.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Valmorot – Hatten av för Anna-Karin Hatt

Anna-Karin berättade på Ekot i morse och på hennes blogg ”Centerpartiet och Alliansen satsar mer på solelen” idag att de kastar in en valmorot för solcellsägarna.

Hatt lovar att om nuvarande regering vinner valet ska de

  • Satsa 50 miljoner kr i ytterligare investeringsstöd under 2015.
  • Från och med årsskiftet införa en skattesänkning på 60 öre/kWh för överskott av el som matas in till nätet. Detta är i enlighet med regeringens riksdagspropositionen i våras.
  • Höja budgeten för skattesänkningen från 8 miljoner kr per år till 25 miljoner kr per år.

Vad är då detta värt? Tja… det beror på valutgången.

50 miljoner extra i investeringsstöd är bra men varför stannade det där? Miljöpartiet har redan i april sagt att de vill ge 100 miljoner kr extra i investeringsstöd så Hatt borde ha synat det beloppet om hon varit taktisk, men finansminister Anders Borg kanske bromsade?

Jag tycker att man borde sänka bidragsnivån i investeringsstödet från dagens 35%. Om man skulle sänka till låt säga 20% skulle nästan dubbelt så  många kunna ta del av stödet, med oförändrad budget.

Hur stor budget behövs för skattereduktionen? Det lite knepiga är att det inte finns några offentliga data över hur mycket solel som matas in till nätet. Varje nätbolag för sig har koll, men det finns ca 170 nätbolag och jag har inte hört att branschen gjort någon sammanställning.

Då får vi göra en uppskattning. 34,7 MW nätanslutna solceller fanns vid utgången av 2013 enligt den sammanställning Johan Lindahl gjort inom arbetet i IEA PVPS Task 1. Låt säga att det har ökat till 50 MW vid kommande årsskifte. Om vi antar att de i genomsnitt producerar 900 kWh/kW blir det en energiproduktion på 31,2 GWh/år. Överskottet för en småhusägare rör sig typiskt om ca 50%, men för anläggningar på större byggnader är det lägre. Vissa större anläggningar skulle inte vara berättigade till skattereduktion eftersom det finns en begränsning på högst 100 A säkring eller vara begränsade till att skattereduktionen gäller för högst 30 000 kWh/år. Det finns också en begränsning i skattereduktionen på att det skulle vara maximalt så mycket el som man köper under ett kalenderår. Om vi räknar med att 40% är överskott som matas in till nätet och som skulle vara berättigat till skattereduktion, då rör det sig om 12,5 GWh/år = 12 500 000 kWh/år, vilket skulle göra att det krävs en budget på 7,5 miljoner kr för skattereduktionen under ett sådant år. Den förslagna budgetökningen skulle därmed räcka inte bara för nästa år utan för flera års kommande expansion av installerade solceller, vilket är bra.

Lite tragikomiskt är att Hatt (eller skribenten av texten) inte kan förklara på ett redigt sätt hur skattereduktionen är tänkt att fungera och det är inte första gången det hänt i hennes blogg. Om man som förslagsställare inte kan klart redogöra för sitt förslag kan man undra hur det blir för alla små elproducenter att förstå sig på skattereduktionen… I Hatts blogg blev det idag nämligen ett syftningsfel i texten:

”…få skatten sänkt med 60 öre/kWh när han eller hon sedan köper el från nätet de dagar när den egna produktionen inte räcker till”.

Skattereduktionen ska enligt regeringens proposition Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el från den 6 mars gälla för det överskott av exempelvis solel som matas in till nätet, inte för den el man köper från nätet som syftningen blev i texten. I propositionens sammanfattning beskrivs det så här ”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret…”

Vad kontrar oppositionspartierna med?

PS 28/8. Artikel i DN: Regeringen lovar mer pengar till solkraft, notis i SVD: Lovar mer pengar till solkraft och notis i Ny Teknik Lovar mer pengar till solkraft.