Leverantörer av solceller – knappt 150 företag listade!

Har i kväll uppdaterat listan med leverantörer av nyckelfärdiga solcellspaket, solcellsmoduler etc. Tack vare hjälp från Johan Lindahl, Uppsala Universitet, och hans arbete i IEA PVPS Task 1 har listan uppdaterats med ca 25 nya företag! Det gör att listan nu innehåller knappt 150 svenska företag. Det är en fantastisk utveckling med tanke på att när vi skulle köpa vår solcellsanläggning 2010 fanns det sannolikt färre än tio leverantörer av nyckelfärdiga solcellssystem för småhus.

Skogsmus vid vår fågelmatning. 13 april 2014.

Skogsmus vid vår fågelmatning. 13 april 2014.

Tack för SERO:s energi- och miljöpris!

I fredags när jag höll föredrag på SERO:s energiseminarium vid Mälardalens Högskola tilldelades jag överraskande SERO:s energi- och miljöpris. Så här skriver SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation), där det även finns en bild från prisutdelningen:

”SERO:s miljöpris 2014 går till Bengt Stridh, verksam vid ABB i Västerås. Han har bedrivit ett kunnigt och långvarigt folkbildningsarbete rörande framtidens kanske viktigaste energikälla, solenergin. Bland annat delar han med sig av sina kunskaper och sin erfarenhet på Bengts Villablogg och har hållit många föredrag om solenergins möjligheter på många ställen i Sverige. Därigenom har han spridit kunskap om och entusiasm för satsningar på solenergin under många år. Bengt är en engagerad miljövän som lever som han lär i Gäddeholm där han delvis försörjer sig på solenergi.. Bengt Stridh är således synnerligen meriterad för att få SERO:s miljöpris 2014. Priset delades ut fredag 4 april i samband med SERO:s energiseminarium på Mälardalens Högskola i Västerås.

Pristagaren fick förutom äran en oljemålning med motivet solrosor av västeråskonstnären Anders Hultman.”

Jag bugar djupt! Det är hedrande och värmer mycket med denna uppmärksamhet. Min fru Maria Lindén blev för övrigt utnämnd till professor i hälsoteknik vid Mälardalens Högskola i tisdags, så det är lite livat i hemmet nu…

Bloggen drivs helt ideellt. Den kommer att passera 500 000 sidvisningar inom någon vecka. Det här är inlägg 588 jag skrivit. Det finns 2 554 godkända kommentarer, varav knappt hälften är skrivna av mig. Ca 46 000(!) spam eller ”ham” har blockerats av bloggens filter. Utan detta filter skulle bloggen haverera… Det finns tyvärr en (mycket liten) risk att även äkta kommentarer hamnar i filtret. Jag orkar tyvärr inte längre titta bland de ca 5 000 – 7 000 spam som kommit per månad under de senaste månaderna.

PS. Priset uppmärksammades även av MdH.

Snöklocka. Hemma i rabatt på Dyudden. 30 mars 2014.

Snöklocka. Hemma i rabatt på Dyudden. 30 mars 2014.

Solkarta över Örebro stad!

Nu finns en solkarta publicerad även för Örebro tätort. Det är Örebro kommun som låtit ta fram kartan. Karta visar med olika färger hur stor solintrålningen är på taken av tätortens byggnader. Man kan zooma in på kartan, klicka på en byggnad och där få information om tillgänglig takyta och beräknad solinstrålning under ett år med normal solinstrålning under perioden 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Man kan även göra en schablonberäkning av solelproduktion och solelvärde i kronor med hjälp av det antagna elpriset på 1,40 kr/kWh. Viktigt att komma ihåg är att om man har något på taket eller intill byggnaderna som ger skugga på taket blir solelproduktionen lägre än den beräknade. Om man har ett solcellsystem som har en annan verkningsgrad än den antagna 13% kan solelproduktionen bli högre eller lägre än den angivna.

Jag tyckte kartan fungerade bättre i Firefox än i Internet Explorer 11, där fönstret med information om byggnaden delvis hamnade utanför kartfönstret så att man fick dra in fönstret för att se all information.

Några kommentarer till antagandena, som kan ses som förbättringsförslag av informationen.

  • Man har antaget en elöverföringsavgift på 52,5 öre/kWh. Tyckte det verkade högt så jag tittade på E.ON hemsida för Örebro. Om man bor i lägenhet, med 16A säkring använder upp till 8000 kWh/år kostar elöverföringen 58,45 öre/kWh, inklusive moms. Om man bor i villa eller fritidshus och använder upp till 8 000 kWh och har 16 A säkring anges elöverföringsavgiften till 52,2 öre/kWh men om man har 16 A säkring och använder över 8 000 kWh eller om man har minst 20 A säkring blir den 20 öre/kWh.
    Vi betalar 24 öre/kWh hos vår nätägare Vattenfall för 16A säkring, oavsett hur mycket el vi använder. Men så har vi också en hög fast avgift på 3 100 kr/år…
  • ”Rörlig elkostnad” anges till 41 öre/kWh för privatpersoner och 44 öre/kWh för företag. Det borde stå rörligt elhandelspris* eftersom man med rörlig elkostnad tänker på det totala rörliga elpriset inklusive elöverföring, energiskatt, elcertifikatavgift och moms.
    Som kommentar anges att priset avser ”spotpris juni 2013 resp månadsmedel”. Enligt Nord Pool spot var medelspotpriset 29,635 öre/kWh under juni månad 2013 i elområde 3, så jag förstår inte vilket spotpris man menar. Under sommaren är spotpriset högre mitt på dagen än medelspotpriset under månaden, men vid en hastig koll av timpriserna kan de inte vara så höga som 41 öre/kWh i medeltal mitt på dagen under juni 2013.
    Och vad menar man med ”månadsmedel” är oklart. Är det spotprisets medelvärde för juni månad 2013?
  • Man har räknat ut en årlig ”besparing”. Det är dock ett vilseledande ordval. Man måste först göra en investering och den har man inte tagit hänsyn till. Det borde därför stå årligt värde för den producerade solelen. Om det blir en besparing eller inte beror på produktionskostnaden för solelen.
  • Man har förutom en årlig ”besparing” även räknat ut en ”besparing” under 30 år. Det är en mycket vansklig siffra att beräkna. Här har man helt enkelt tagit ”besparingen” under första året gånger 30. Man har alltså inte tagit någon hänsyn till elprisets utveckling, degradering av solcellernas produktion med tiden och antaget att det inte finns några underhållskostnader. Man får därför ta denna siffra med en nypa salt.
  • Det står att ”På samma sätt är verkningsgraden för solvärme för hela anläggningen beräknad till 50 procent, där hänsyn tagits till solvärmepanelernas verkningsgrad och samtliga överföringsförluster.”
    50% verkningsgrad, inklusive systemförluster, för solvärme är ett för högt värde. Det borde nog snarare vara högst 40%.

Solkartor finns sedan tidigare även för Göteborg stad, Lund kommun och Stockholm. Hörde jag inte även ett rykte om att även Västerås är på gång…

* Elpriskollen gav ingen hjälp vad gäller ordval. De hade en kryptisk beskrivning av ”Vad är elpris?”. Där stod ”Själva öre/kWh-priset för elen i avtalet.” Huum… Man menar nog elhandelspris, exklusive priset för elöverföring, och nog skulle man kunna skriva det med bättre svenska, typ ”Elhandelspris enligt avtal med elhandlare”.

Nagelört, en liten och föga känd tidigblommande vårväxt. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Nagelört, en liten och tidigblommande vårväxt. Dyudden, hemma på tomten, 30 mars 2014.

Kristallint kisel och Asien härskar på solcellsmarknaden

Dagens artikel “April Fools, Magical Thinking, and PV Manufacturer Shipment Announcements” från Renewable Energy var intressant läsning. 33,8 GW solcellsmoduler levererades i världen under 2013. Den asiatiska dominansen är monumental. 45% från Kina, 21% från Taiwan, 10% från Japan och i 19% från “Rest of World” finns flera andra asiatiska länder. USA svarade bara för 2% och Europa stannade på 3%, trots att man i EU införde lägsta priser på importerade moduler från Kina för att stärka de europeiska producenternas konkurrensförmåga.

Olika länders eller regioners andel av solcellsleveranser 2013. ROW = Rest of the World. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Olika länders eller regioners andel av solcellsleveranser 2013. ROW = Rest of the World. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Fascinerade är också att 13 företag svarar för 62% av hela världsproduktionen.

Olika företags andel av solcellsleveranser 2013. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Olika företags andel av solcellsleveranser 2013. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

När det gäller olika solcellstekniker är kristallint kisel förkrossande överlägset. Marknadsandelen ökade från 89% år 2012 till hela 91% år 2013. Tunnfilmsteknikerna (CdTe, amorft kisel, CIS och CIGS) minskade sin marknadsandel från 11% år 2012 till 9% år 2013. Man får dock komma ihåg att marknaden också ökade från 26 GW år 2012 till 33,8 GW år 2013 vilket gör att när exempelvis CIS och CIGS som behöll sina marknadsandel på 2% därmed ökade produktionen räknat i absoluta tal.

Olika solcellsteknikers andel av solcellsleveranser 2013. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Olika solcellsteknikers andel av solcellsleveranser 2013. CdTe = Kadmiumtellurid, CIGS = Koppar-Indium-Gallium-Selenid. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Att någon ny solcellsteknik ska kunna ta en signifikant marknadsandel inom de närmaste åren verkar i nuläget främmande. Om man ska ta låt säga 1% av världsmarknaden behöver man bygga upp en produktionskapacitet på flera GW per år. Det tar tid och det krävs mycket kapital att gå från forskning på små laboratoriesolceller som mäts i kvadratcentimeter eller kvadratdecimeter till storskalig modulproduktion (1 GW motsvarar 6,7 kvadratkilometer yta vid 15% verkningsgrad). Teknikmedia underskattar vanligen denna tid och slår gärna upp forskningsnyheter som om de snart skulle komma ut på marknaden när det i själva verket kan ta åtskilliga år, om det ens blir en kommersiell produkt. Det ligger i forskares natur att tro på sin sak och vara optimistiska, vilket är en nödvändighet för en forskare, men i spelets regler ingår också att vissa når mållinjen, andra inte. Tills vidare kan vi glädja oss åt de framsteg som gjorts inom den kiselbaserade solcellsproduktionen som gett oss en makalös och för de flesta oväntad prisutveckling på solcellsmoduler under de senaste åren.

231 kWh solel under mars

Det blev 230,54 kWh (68,6 kWh/kW) under mars månad. Det är det klart lägsta marsvärdet sedan vi körde igång våra solceller i slutet av oktober 2010. Tidigare marsvärden har varierat mellan 260,71 (77,6 kWh/kW under 2012) och 354,74 (105,6 kWh/kW under 2013). Det betyder att årets alla tre första månader har noterat lägsta månadsvärden hos oss.

Under januari-mars producerade vi 294,3 kWh vilket kan jämföras med fjolårets 481,5 kWh. Ifjol slog vi årsrekord. Det lär vi inte göra i år, med tanke på att 2014 hittills varit betydligt solfattigare än 2013 hemma hos oss.

Bästa dag under mars månad blev 21 mars med 13,26 kWh (3,95 kWh/kW). Under sista sju dagarna i mars ifjol blev det minst 13,99 kWh per dag under sex av dagarna, så mars ifjol var sanslöst bra. Den bästa marsdagen någonsin var 30 mars 2011 med 14,80 kWh vilket med en hårsmån slår den 31 mars ifjol då vi skördade 14,77 kWh.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Blåsippa. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Blåsippa. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Föredrag på SERO energiseminarium

Idag fredag 4 april håller SERO (Sveriges energiföreningars riksorganisation) energiseminarium på Mälardalens Högskola.

Jag ska hålla föredrag om ”Småskalig solelproduktion”. Kommer att berätta om värdet av solel räknat i öre/kWh för egenanvänd el respektive överskottsel med och utan den av regeringen föreslagna skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet.

IEA PVPS möte i Freiburg

Tisdag-torsdag denna vecka har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Freiburg, Tyskland. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Jag gjorde tidig kväll och var tillbaka på  hotellrummet redan 21.30 i kväll. Hann därmed med detta inlägg…

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter. Det är ca 40 deltagare med på detta möte, sannolikt rekord för Task 13. Deltagarna är främst från många länder i Europa. De mest långväga deltagarna är från Kina, USA och Malaysia. Kina, Japan och USA förutspås bli de länder som kommer att installera mest solceller i år. Det tidigare dragloket i världen har varit Tyskland, utom dem hade den pågående solcellsrevolutionen inte blivit av. I Tyskland minskar dock installationerna i takt med minskat stöd och med tyska ögon kanske man inte ens når 2 GW i år. Hehe… 2 GW… Sverige slog rekord med 19 MW ifjol, vilket gör i storleksordningen en tiopotens mindre per innevånare och år än i Tyskland.

Det är även två deltagare från Norge plus en norrman som var med på en öppen workshop på eftermiddagen. Norge är väl det land som egentligen är i minst behov av solel med tanke på att de har så mycket vattenkraft i sin elmix (95% år 2011).

Holland har 160 000 registererade solcellsanläggningar. Det gör 1 anläggning per 100 innevånare. Hur lång tid ska det ta innan vi i Sverige får en registrering av våra solcellsanläggningar så att vi vet hur många de är och mera exakt hur stor installerad effekt vi har?

Genom att studera driftdata från öppna källor (SolarLog främst) hade man i Holland funnit att medelproduktionen i Holland var 876 kWh/kW under 2013. Det är i samma härad som i Sverige, då vi hade ett bra solår ifjol. Men i Sverige har vi bara i runda slängar 2 000 (?) nätanslutna solcellsanläggningar, vilket skulle göra 1 anläggning per ca 5 000 innevånare. Om Sverige skulle ha lika många solcellsanläggninger per innevånare som Holland skulle vi ha drygt 90 000 anläggningar. Vi har lika bra solelutbyte i Sverige som i Holland, så vad väntar vi på?

 

Ska gamla kylen och frysen ut?

Idag på eftermiddagen hade forskarskolan REESBE möte i Borlänge. Läs om REESBE i gårdagens inlägg.

Det var fem föredrag. Bo Normark, IVA, höll föredrag om ”An energy efficient society”. Det var en detalj han nämnde som jag var tvungen att kolla i kväll. Det var att det bästa 300 l kylskåpet använder bara 75 kWh/år, med medeleffekt 8 W. Naturskydds-föreningen har propagerat för att man ska slänga ut sin gamla kyl och frys till förmån för mera energisnåla vitvaror.

Håller med om Bos kommentarer att det inte verkar vara någon mening att diskutera styrning av energianvändning (till tider med lägre elpris) hos vitvaror när energianvändningen är så låg. Prisskillnaderna på köpel under dygnet är för små i Sverige för att det ska vara meningsfullt med tanke på att det blir en högre tillverkningskostnad för att möjliggöra denna styrning.

Kollade lite på prestanda av kyl och frys. Första A+++ kylskåp jag tittade på var på 346 l nettovolym, specificerad användning 75 kWh/år = 8,6 W i medel. Vårt kylskåp inköpt 2006 använder enligt specifikationen 164 kWh/år. En A+++ frys hade en specificerad energianvändning på 141 kWh/år (medeleffekt 16 W) att jämföra med vår frys på 274 kWh/år. Det ger en möjlig besparing på 89 + 127 = 216 kWh/år om vi skulle slänga ut kylen och frysen. Kostnaden för de aktuella skåpen på 2 x ca 12 000 = ca 24 400 kr är dock hämmande på investeringsviljan.  Jag meddelade Maria att kylen och frysen blir kvar, men…

Med lika stor investering får man ca 1 kW solceller som ger 800-1 100 kWh/år beroende på var man bor och vilket väderstreck och lutning ens hustak har, :-) .

PS 28/3. Kan tilläggas den kyl och frys vi köpte 2006 var bland de energisnålaste som fanns då.

REESBE forskarskola

I morgon och på fredag är jag på vårmöte med forskarskolan REESBE (Resource Efficient Energy Systems in the Built Environment).

Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens Högskola har tillsammans med 17 företag inom energisektorn startat forskarskolan REESBE. Tillsammans gör de en satsning med syfte att förbättra energiproduktion, energidistribution och energianvändning.

REESBE har 12 aktiva doktorander, där hälften anställts i kommunala energi -och fastighetsbolag och övriga i utvecklingsbolag inom energiteknik. Doktoranderna bedriver företagsnära forskning om energisystem, mycket med fokus på resurs- och energieffektiva system i bebyggelse inom fjärrvärmeområden.

Jag är en av handledarna för David Larsson, Direct Energy. Titta gärna på You Tube-rullen om REESBE där bland annat David berättar om forskarskolan. Vi fick idag ”abstractet” ”Profitability of PV electricity in Sweden” accepterat som poster vid den stora konferensen IEEE Photovoltaic Specialist Conference i Denver, USA, den 9-13 juni. Medförfattare är professor Stefan Yard, Lunds Universitet, och professor Björn Karlsson, Mälardalens högskola. Yeah… USA, here we come…

USA är en verkligt het marknad för solceller. Efter Kina och Japan förutspås de bli trea i installerad effekt under 2014 av GTM Research. Om de når förutspådda 5,3 GW är det nästan hälften av vad som installerades i hela EU under 2013. California, Hawaii och Arizona är de stater där det att installerades mest under 2013 enligt U.S. Solar Market Insight.

96 kWh solel hittills under mars

96,5 kWh (28,7 kWh/kW) hemma hos oss halvvägs in i mars. Mars ifjol gav 354,7 kWh. Det finns ingen chans att nå fjolårets marsnotering, men det var inte heller att vänta med tanke på att mars ifjol var rekordsolig.

Åker till La Gomera på semester i morgon bitti. Där lär det vara soligt, perfekt för solceller och solfångare. Lär vara perfekt för vandring också…